Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 LITERATUR.
—-
detta är egenskaper, väl kända af dem, som haft tillfälle att njuta
af hans hänförande skildringar. Det var Macaulays käraste hopp,
då han arbetade på sin historia, att hon ej skulle dela dessa hun-
dradetals böckers lott, som blott lefva för dagen, utan att hop
skulle läsas äfven, sedan sekler gått fram öfver hans graf. Den
allmänna meningen torde också nu vara den, att han med skäl
kan inordnas i de klassiska skriftställarnes rad, Märkligt är ett
uttalande härom, som för några år sedan förekom i en engelsk
"recension, märkligt icke blott för recensentens obestridliga lär-
dom och omdömesförmåga, utan äfven derför, att han svårligen
kan anses såsom partisk för den, om hvilken han yttrar sig.
Gladstone säger i en högst intressant uppsats, införd i tidskrif-
ten Quarterly Review för 1876, att i samma boning, der Ho-
meros, Dante och Shakespeare skola lefva för efterverlden, man
troligen också skall, ehuru på en lägre tron och i en mindre
ståtlig sal, finna Macaulay ej blott år 2000, utan äfven år 3000.
Och, såsom nämdes, Gladstone kan knappast misstänkas såsom
partisk för den författare, öfver hvilken han fäller detta omdöme.
Ty om äfven den gamle statsmannen för närvarande tillhör det
liberala partiet i England, var han dock en afgjord tory på den
tid, då Macaulay var som ifrigast whig, och ett hans arbete
öfver kyrkan och staten har varit föremål för. en skarp kritik
från den senares sida.
Då Macaulay, kort efter hemkomsten från Indien år 1838, i
ett förtroligt bref till en vän omtalade planen till sin tilltänkta
historia, var det hans afsigt att beskrifva sitt fosterlands utveck-
ling också under det 18:de århundradet, men vid hans oförmo-
dade död i december 1859 befanns det, att han ej hunnit full-
borda ens Wilhelm III:s regering. 1700 talets England har emel-
lertid ej saknat sina historieskrifvare. Så hafva Wvon och Bur-
ton tecknat drottning Annas tid, Massey Georg III:s till och med
freden i Amiens. En hos oss mera bekant författare är Lord
Mahon eller, såsom han efter fadrens död hette, Earl Stanhope.
I en rad af mycket förtjenstfulla verk, bland hvilka ännu intet,
eget nog, blifvit öfverflyttadt till vårt språk, har han lämnat en
sammanhängande framställning af det britiska rikets öden un-
der hela århundradet, Ofver hela det 18:de seklet och ej blott
öfver en del deraf är äfven det arbete ämnadt att sträcka sig,
hvaraf William Edward Hartpole Lecky för några år sedan :’ut-
gaf de tvenne första banden, omfattande tiden in till 1760”.
+ Lecky är född år 1838 i närheten af Dublin och har erbållit.
sin akademiska bildning vid Treenighets kollegiet i denna stad. Utom
den bok, som här anmäles, har han författat: >»The Leaders of Public
Opinion in Ireland>, »History of the Rise and Influence of the Spirit
of Rationalism in Europe» samt vA History of European Morals from
Augustus to Charlemagnep.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
