Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 LITERATUR.
— =—
värda stycken. Whig- och tory-partiernas sammansättning och
sträfvanden ; Walpole såsom statsman och meuniska; parlamentets
korruption och tyranni; det djupa sociala eländet, framträdande
i dryckenskapens utsväfningar, i de talrika brotten mot den all-
männa säkerheten, i de många lättsinniga giftermålen, i fängel-
sernas ohygglighet och dödsstraffens barbari; de sköna konster-
nas utveckling; ställningen i Skottland; tillståndet på Irland;
den äldre Pitts förtjenster och fel; den religiösa pånyttfödelsen
genom metodisterna: allt detta är saker, rörande hvilka Lecky
är i hög grad upplysande och lärorik. De sidor i hans bok,
som äro njutbarast för massan af läsare och på den komma att
slå an mest, äro utan all fråga de, som handla om John Wes-
leys och George Whitefields imponerande personligheter och stor-
artade verksamhet. Men den afdelning af arbetet, hvarpå histo-
rici skola sätta det största värdet, och hvilken mer än någon
annan skall förmå dem att införlifva det samma med sina biblio-
tek, är, om vi ej bedraga oss, kapitlen om Irland.
Lecky besitter såsom historieskrifvare flera förtjenstfulla egen-
skaper. Hans forskning synes vara i hög grad omfattande, i
sina uppgifter torde han, på det hela taget, kunna anses såsom
pålitlig", och han är särdeles innehållsrik. I sin uppfattning
+ En granskare i tidskriften Edinburgh Review gifver honom det
yppersta loford i fråga om tillförlitlighet i uppgifter. Emellertid
hafva vi funnit hos honom åtskilliga faktiska misstag, ehuru de i ali-
mwänhet varit föga betydande. Några exempel må anföras. Sedan han
berättat. att Sunderland i juni 1710 miste. sitt embete och Godolphin
sitt i augusti, säger han, att de öfriga whigministrarne afskedades i
september. Men ett sådant uttryck är alldeles oriktigt, ty flera af
dem, såsom Cowper, anböllo sjelfva om sitt afsked. Han påstår, att
så tidigt som hösten 1710 en hemlig underhandling var i gång mellan
tory-ministéren och fransmännen, men om man skall sätta tro till
Torcys egna memoirer, så skedde från det nya kabinettets sida i
England ej någon framställning om fred förr än i januari 1711, då
Gaultier ankom från London till Versailles. Han nämner, att bland
de tolf män, som regeringen vid slutet af 1711 upphöjde till pärer
för att stärka sitt parti i öfverhuset, äfven en broder till Mrs Mas-
ham befann sig. Här har en misskrifning egt rum; ty Lecky kan
omöjligen vara okunnig om, att det var mannen och icke brodren till
drottning Annas gunstling, som vid detta tillfälle blef lord. Han sä-
ger, att ett bref till Marlborough från pretendentens gemål finnes be-
varadt, der hon besvär hertigen att ej nedlägga sitt befäl, ntan be-
hålla det i Stuartarnes intresse. Hela sammanhanget visar, att det
är fråga om den senare delen af Annas regering, men, så vidt vi veta,
gifte sig pretendenten ej förr än 1719. Troligen afses här konung
Jakobs enkedrottning. Han omtalar, att turkarne 1715 bröto freden
i Karlowitz och förklarade venetianarne krig, men krigsförklaringen
inträffade redan 1713, och under det följande året var striden i full
låga. Han tviflar ingalunda på, att Karl XII var invecklad i Görtz’
underhandlingar med jakobiterna 1716, och att konungen vid den ti-
den hade i sinnet att i spetsen för en här landstiga i Britannien. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
