Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYNORSKA SPRÅKRÖRELSEN FRÅN SVENSK SYNPUNKT. 175
Norskan närmar sig vidare svenskan i sin kärlek för
klangfulla och starka vokalljud. Grundvokalerna a, z, u, som i
danskan lidit mycket afbräck, föra ett kraftigt lif i norskan,
hvilken senare likväl ej (med undantag för några dialekter,
t. ex. de bergensiska) i detta fall kan mäta sig med sv., sär-
skildt hvad a i böjnings- och afledningsändelser beträffar”.
Dansken har svårt att uttala rent z, hvilket han ger en an-
strykning af e (t. ex. spid, splitte uttalas »spedd», »splette»,
liksom i sv. dialekter: Zell, vell, meddag i st. f. till, vill,
middag); likaledes ljuder « som ö (t. ex. sund, guld som
»sönnd», »gölld»), o åter oftas om å (Zom, lomme som »tåmmo>,
»lämmes») och y som ö (spad, öryst som »sönd>», »bröst>), i
hvilka fall norskan och svenskan hälla sig vid det gammal-
nordiska uttalet. I ett par andra fall åter, der danskan har
slutet ljud (nemligen i ö, e, och &, ä, framför 7, t. ex. mörk,
vere, hvilka uttalas nästan som smyrk», »vere»), hafva nor-
skan och svenskan samfäldt öppet. .
Innan vi lemna ljudläran, måste vi omnämna en, vis-
serligen mindre betydande punkt, i hvilken norskan och
svenskan operera tillsammans contra danskan. Den danska
förbindelsen -Zd-, -nd- har i norskan och svenskan blifvit //
och -x»-. Så t. ex. skrifvas no. falle, kalle, mannen, finne
i da. falde, kalde, manden, finde, ett skrifsätt som hvarken
i härledningen? eller uttalet (ej ens i det danska) har nå-
got stöd. Frågan om ett likformigt skrifsätt i detta fall (Z/,
22) för hela Norden var före på rättstafningsmötet i Stock-
holm 1869, men föll med anledning af danskarnes motstånd.
I Norge är det till väsentlig del Bj. Björnson, som äfven i
detta fall gifvit kurs åt de riktigare formerna.
LJ + +
Då ordförrådet i nynorskan hufvudsakligen förkofras
genom upptagande i litteraturspråket af ord ur bygdemålen,
" »Vårl dunder a, som hafver högsätet och förmånen för alle andre
bokstäfvor uti alphabeto», såsom N. Tjällman uttrycker sig,
++ Visserligen återfinnas på mesogötiskt stadium formerna faldan, fin-
bax 0. d., men hemuln för de danska formernas riktighet är i alla fall
endast skenbar, då /d, ad redan vid sitt första framträdande på nordiskt
område enligt regeln assimilerats. Skrifningen falde, finde är således in-
genting annat än en grafisk kuriositet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
