- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1881 /
264

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

| 264 KARAKTERSBILDER FRÅN SVERIGES SENASTE HISTORIA.

vårt land, väl hemmastadd och bevandrad i rättegångs-
väsendets alla labyrinter, samt hade i juridiska och statseko–
nomiska ämnen en ej ringa kunskap. Helt visst var han
en krångelmakare af första ordningen, fyndig att få lagens
bokstaf på sin sida och för öfrigt hvarken generad af grann-
lagenhetshänsyn eller af moraliska skrupler. Sjelf kastade:
han sig gerna öfver sina motståndares enskilda lif; hans
eget har också af dem icke blifvit skonadt. Han beskyldes-
för otrohet och tyranniskt uppförande mot sin hustru (från
hvilken han äfven slutligen blef skild), för ett dåligt för–
hållande mot sin son, i hvars namn han utgifvit en revers med.
den påföljd, att sonen insattes på gäldstugan, för en be-
dräglig konkurs samt för krångligt och svikligt förfarande:
mot åtskilliga personer. Så påstod man, att han på sir
landtegendom nära Sigtuna tillverkade bränvin i olaga tid
samt för det ändamålet lät tullbetjeningen olofligt hemta ved
ur grannens skog; i det rättegångsmål, som med anledning:
deraf uppkom, blefvo tretton särskilda domare efter hvar-
andra af honom jäfvade. Han sålde, berättades det, sitt
olagligt tillverkade bränvin till en handlande och lät sedan.
såsom tullöfverdirektör konfiskera det. Något häraf torde;
väl höra till de dikter och öfverdrifter, som under det stora.
smädelseregnet rikligt föllo. Men icke kunna beskyllningarne
så helt och hållet hafva saknat grund, då kammarrådet Edman,
en redlig och human man, hvilken G. hotat med en gransk-
ning, kunde i ett genmäle yttra: »Jag fritager mig från be-
sväret att i anseende till herr öfverdirektören anställa en -
sådan granskning, men anser mig både berättigad och skyl-
dig gifva herr öfverdirektören det råd att, medan han tager
sig frihet granska och bedöma andra, hälla en något all-
varsam räfst öfver sina egna handlingar som undersåte och
. medborgare, d. v. s. såsom embetsman, lydande eller be-
fallande, såsom make och fader, såsom husbonde, granne,
vän eller förtrogen och såsom hushållare med egen och
andras egendom.»

Redan i sjelf var landtullsinstitutionen förhatlig för all-
mänheten. Den blef det ännu mera genom en förvaltning, som
starkt påminde om det gamla romerska publikanväsendet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:22:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1881/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free