- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1881 /
265

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KARAKTERSBILDER FRÅN SVERIGES SENASTE HISTORIA. 265

Tulluppbörden var nemligen under Gustaf IV Adolfs tid
bortarrenderad till ett bolag, »tull-arrende-societeten»>, hvars
fullmäktige, bestående af högre embetsmän och rika gross-
handlare, styrde verket med stor godtycklighet samt för
inkomsternas uppdrifvande brukade en hänsynslöshet, som
ej tillbakahölls af några fjettrande lagbud. Ordföranden,
den mäktige grefve S. af Ugglas, var icke den man, som
lät sig besväras af någon finkänslighet, och brukade helst
de medel, som snabbast förde till målet. Underståthållaren
Liljensparre, som i denna direktion var Ugglas’ närmaste
man och högra hand, var van att gå, om möjligt, ännu
mera hänsynslöst och despotiskt till väga. Från 1803,
då Liljensparre inträdde bland fullmäktige, infördes i tull-
förvaltningen ett formligt skräckvälde, och godtycket kände
icke mer nägra gränser. Som öfverdirektör stod Greves-
möhlen i för nära beröring med denna styrelse för att
"kunna undgå kollision, äfven om hans. lynne varit mera
fromsint, än som: nu var fallet. Hans trots synes emeller-
tid, det måste man medgifva, här hafva. goda skäl af rätt
och billighet för sig.

Som förnämsta medlet att hålla tullpersonalen i i skräck
och underdånighet användes täta omflyttningar; man sta-
tuerade derigenom rätt fruktansvärda exempel. Så blef
plötsligen en tullbetjent förflyttad 167 mil från Halm-
stad till Torneå, en annan 93 mil från Engelholm till Nå-
dendal, o. s. v. i mängd. En sådan flyttning var nog att
i grund ruinera en misshaglig person och förde med sig
sådana obehag, att tjenstemännen heldre underkastade sig
det mest slafviska kryperi och gingo in på de orimligaste
fordringar, än de utsatte sig för en dylik bestraffning, hvil-
ken kunde när :som helst utan dom och ransakning komma
att öfvergå dem. Genom detta förflyttningssystem blef det
också för styrelsen lättare att placera slägtingar eller andra
gynnade personer på fördelaktiga platser. Så måste en
tullskrifvare i Göteborg lemna sin syssla åt Liljensparres
brorson och sjelf mottaga en sämre aflönad plats. Gre-
vesmöhlen, som på sin lott hade det förhatliga kallet att
bringa dylika beslut i verkställighet, gjorde det icke utan

+

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:22:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1881/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free