Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 KARAKTERSBILDER FRÅN SVERIGES SENASTE HISTORIA.
knot och tillät sig mer än en gång förtrytsamma anmärknin-
gar, hvilka ingalunda nådigt upptogos. »Jag har,» skref han,
trott mig såsom menniska icke hafva felat, om jag vid den
oskyldiges förtryck och vid det myckna lidande, hvartill
jag varit vittne, i tysthet önskat, att hvarje sådan handling
måtte vara den sista. Jag har trott, att icke någon eger
rättighet att leka med en annan menniskas välfärd. Jag
har förestält mig en försyn, hvars rättfärdighet ehuru för-
glömd hos den kalle, känslolöse förtryckaren, ändå förr
>. eller senare skall åt den oskyldigt lidande hämna hvarje
förtryck, hvarje tår, ja till och med hvarje utpressad suck.>
Fullmäktige beslöto genast i början att förhöja accis-
arrendesummorna i alla städer. Ordningen kom då äfven
till »bryggarembetet> i Stockholm, hvilket yrke redan förut
erlade den högsta af alla arrendesummor. Grevesmöhlen
fick dervid förebråelse att ej sjelfmant hafva inkommit med
förslag till förhöjning. Han uppsatte då en kalkyl, hvari
han ådagalade, att bryggarembetet redan betalte en högre
summa, än det enligt taxan, strängt taget, var förbundet
till, och lemnade den till ordföranden. Ugglas uppläste ge-
nast denna kalkyl för fullmäktige som bevis på, att Greves-
möhlen uppträdde som »bryggarembetets ombud.» Då nu
bryggarne ej ville ingå på förhöjningen, infordrades från
Grevesmöhlen förslag, huru bevakningen borde anställas.
Han förklarade, att, då 1776 års tullstadga föreskref, huru
bevakningen borde ske, vore ej tillständigt derifrån afvika.
Men detta ansågs med: misshag, och fullmäktige vidtogo
sjelfva bevakningsanstalter, som i tullstadgan icke voro
medgifna, deribland att Bryggkaren skulle med lås förses,
hvarjemte en massa öfver- och underbetjenter förordnades
till denna bevakning. Af det trakasseri, som sålunda sattes
i gång, tvangs bryggeriembetet till slut att medgifva den
äskade tillökningen i arrendesumman.
Grevesmöhlens opposition sträckte sig äfven till åtskilliga
andra anstalter, hvilka han fann dels åsyfta en per fas et nefas
oskäligt förhöjd tulluppbörd, dels innebära försök att på
handel och rörelser i alla öfriga städer lägga sådana band
och olägenheter, att hela handeln slutligen skulle komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
