Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 NYA SKOLAN BEDÖMD I LITERATURHISTORIEN.
stängda rum, tyckte de sig redan vara förföljde »med hån,
med outsläckligt hat».
Trots alla misstag har dock den nya skolan kraftigt
bidragit till literaturens omskapelse. Men hon har icke en-
sam omskapat den. Hvad genom andra krafter utfördes,
var icke heller litet.
Hvad fosforisternes kritiska uppsatser gjort för att om-
bilda folkets poetiska smak, må icke anslås för högt. Den
bästa teori verkar föga i jemförelse med utförda konstverk.
Den gamla vitterheten skall icke disputeras utan sjungas
bort, sade Tegnér. Det var onekligen det kraftigaste vap-
net, och Idunas skalder visste att nyttja det. Fosforismen
hade visserligen också en stor skald, men hans dikters lynne
öfverensstämde föga med svenska folkets.
Frändskapen mellan göter och fosforister är oförneklig.
Romantikens ström delade sig hos oss i två armar: fosfo-
rismen och gotismen. För begge var fordran på nationali-
tet i poesi gemensam, en fordran som tillhörde romantiken
i alla land, och samtidigt med göterne vände fosforisterne
uppmärksamheten på den nordiska sången och sagan. Allt
detta är sant, men icke dess mindre är den satsen af hr
N. osann, att »emellan götiska förbundet och nya skolan
finnes rätteligen ingen gräns... Hvilka upplifvade kännedo-
men om forntiden? Göterne. Fosforisternes nitälskan stan-
nade för det mesta vid uppmaningar och förslag, då Gö-
terne deremot handlade. Hvilka skapade den nationela po-
esien? Göterne. Af dem fick det svenska folket de bilder
af nordens fornlif, som både genom sin konstnärliga öfver-
lägsenhet och sin kraftigt nationela ton vida starkare än
fosforisternes trängde till dess hjerta och derför mäktigare
än deras inverkade på dess poetiska uppfattning. Dere-
mot låg fosforismens ideal i medeltiden. Denna skilnad
mellan de båda riktningarna har Atterbom sjelf angifvit.
Nu hade redan under medeltiden det nordiska lifvet mist
mycket af sin egendomliga art och tagit starka intryck uti-
från, särskildt från Tyskland. När härtill kommer fosfori-
sternes ungdomliga förtjusning för sina tyska förebilder, så
förklaras tillräckligt, hvad man ofta anmärkt, att deras fle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
