Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68’
LITERATUR.
andra af Valerius’ visor, hvilkas mindre själfständighet förf.
omtalat, har tysk förebild. Den är visst icke någon öfversättning,
knapt en efterbildning, men nog är motivet tydligen taget från
den tyska visan »Komm, lieber Mai, und mache Die Bäume wieder
grün!» med musik af Mozart, hvilken visa i hans sånger
förekommer under titel »Sehnsucht nach dem Frtihlinge» och återfinnes i
Overbecks »Kinderlieder» (Lübeck und Leipzig 1794) under rubrik
»An den Mai»; Den svenska visan har ju äfven samma versform
och sjunges hos oss med Mozarts melodi.
Förf. behandlar därpå utförligt C. J. Lindegren, den förnämste
representanten af Kotzebues inflytande hos oss och af den sjukliga
sentimentalitet, som uppenbarade sig i slutet af förra och början af
detta sekel. Af det öfriga i afdelningen 1796—1803 vilja vi
särskildt framhålla den granskning förf. åter anställer öfver
tidskrifts-literaturen, främst G. A. Silfverstolpes »Journal för svensk litteratur»,
som representerade en bildning, som alt mer började kritisera den
äldre, hvilken hade »Läsning i blandade ämnen» till sitt förnämsta
organ. Med anledning af Journalens, den sista kvarstående
literära tidskriftens upphörande 1803 samt det från detta år ökade
presstvånget sätter förf. 1804 såsom inledande ett nytt skede af
vitterheten och utsträcker detta helt naturligt till revolutionen 1809.
Denna tidrymd torde till sitt hufvuddrag kunna karaktäriseras som
en förberedelsens tid. Den genom de napoleonska krigen
nyvak-nande nationalitetskänslan och inflytandet från Oehlenschläger
förbereder diktningen i äkta fosterländsk anda, och i Upsala sker
fosforismens förberedelse genom »entusiasten» Hammarsköld och
»ironikern» livijn, hvilka dock i början ej hyste några literära
om-störtningsplaner. Wallins, Geijers, Lings och Tegnérs väldiga
gestalter uppträda på skådebanan, och 1807 stiftar Atterbom
Auroraförbundet. Efter att hafva sysselsatt sig med de äldre skalderna,
synnerligast Leopold och Franzén, hvilka under denna period ej
utöfvade någon rikare skaldeverksamhet, egnar förf. ett kapitel åt
ett antal mindre betydande »täflare och pristagare i Sv. akademien».
Härefter följer betraktelsen af de store uppåtstigande skalderna.
Wallins tidigare år och dikter och de täta triumferna i akademien
afhandlas. Geijers barndom, studentår och första literära försök
framställas, hvarjämte vi särskildt fasta uppmärksamheten på den
psykologiska undersökning, som förf. anställer öfver Geijers tidigare
lif. — Synnerligen förtjänstfull är teckningen af Ling, om hvilken
mycket nytt meddelas. Kommer så Tegnér, hvilkens tidigare
dikter hafva en afgjordt didaktisk riktning, men på grund af de fel,
hvilka hos dem verkligen funnos, endast rönte ringa erkännande
af akademien. 1806 framhålles såsom det år, från hvilket ett
tydligare framåtskridande röjer sig. I det sista kapitlet tecknar
förf. den nyromantiska riktningens första gryning, hvarvid genom
Hammarskölds och Livijns brefväxling en ny dager lägges öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
