- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
462

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

462

ett misstag.

«Är det slut nu, morbror?» frågade Gerhard.

«Åh, inte riktigt ännu».

«Ja, men nu vill jag inte höra mera,» — ropade den unge
mannen häftigt

«Så där ja! Det väntade jag — Käre Gerhard, jag förstår
mer än väl, att en liten eruption gör dig godt, och jag ursäktar
dig. — Gå på, mon cher! — Jag misskänner henne —, är det
inte så? — och Stephanie och Axel hafva hört fel eller må hända
uppdiktat altsammans? Alla hafva orätt, blott icke hon — den
tillbedda». —

«Jag vet, morbror, att alla här icke känna Nina».

«Nej, naturligtvis icke såsom du», — sade kammarjunkaren
ironiskt

«Nej, icke såsom jag,» sade han med värme, — «jag känner
hela hennes ensamma barndom, hela hennes ungdomstid — och
tro mig, morbror, den som under en sådan stormig period
kunnat bevara sin renhet — sin oskuld» —

«Förlåt! — hvaraf vet du det?»

«Af hennes egen berättelse».

«En högst trovärdig källa — öfver alt tvifvel». —

•Hvilken skulle väl kunna omtala det med mera sakkännedom
än hon?»

Hvilken? - Sancta simplicitas! — Min käre nevö, du är en
lärd man och jag bugar mig för ditt omdöme om stenyxor och
flintknifvar — men tro mig, jag känner könet bra mycket bättre
än du. — Och se här! betrakta dessa bilder! — Jag tog detta
album in i mitt rum för att förekomma skandal. — Den, som
format dessa bilder, är måhända en stor talang, men någon oskuld,
käre Gerhard — det är hon inte. Redan det stötte mig såsom
frivolt — och tänk sedan på hennes obesvärade sätt i går —
icke en gång Julie går så långt i obetänksamhet som hon — och
tänk vidare på maskeradkostymen i dag — den var rent ut sagdt
oblyg».

det finner jag alls icke,» — afbröt Gerhard, — thon
var tvärt om både smakfullare och kyskare klädd än de andra
unga damerna».

«Smakfullare! — det är ju en sak för sig,» — invände onkeln
mot honom, — «men kysk! — den drog allas ögon på henne,
och det var ju också meningen. Rosalie gjorde henne
uppmärksam på att hennes toalett vore afstickande, men det brydde hon
sig sig ej om. Och om du gillar drägten, käre Gerhard, så gillar
du väl också sången — och så mötet i månskenet med hennes
för detta älskare, — han som tillbragt sina sällaste dagar i hennes
närhet, — det var ju blott fidelité. — Och nu god natt! — sof
på saken, om du kan! Jag har åtminstone ej lust att försaka all
sömn för hennes skull — den där damens». —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:22:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free