Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hämd och försoning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 Berättelser, skizzer och noveller.
»Jo, mamma», svarade gossen och hoppade ned ur Spiseln, der
han nu uppvärmt sina stelnade lemmar, »jo, mamma, jag har fått fyra
stora brödstycken och sexton och en half styfver; se här, mamma»,
tillade han och öppnade säcken.
»Det var bra», yttrade modren och grep med begärlighet ett af
de svarta brödstyckena och började äta, under det att hon, lyst af den
dunkla branden, med noggrannhet räknade slantarne. »Riktigt, det är
sexton och en half styfver; Ludvig, spring ut till Stina Cajsa och köp
en jumfru bränvin, flaskan står der borta på hyllan, men akta
kaffekoppen der i mörkret.» Gossen lydde och sprang med den lilla flaskan
till Stina Cajsas koja, som ej låg långt derifrån och der en tjock gumrna
med detta namn höll smygkrog. »Gossen min», sade modren vid sig
sjelf då han aflägsnat sig, »är ändå rätt beskedlig och snäll, och om
han ej vore, så vet Gud hur det ginge.»
Nu kom Ludvig tillbaka och modren tömde den lilla flaskans
innehåll i flera repriser; hon njöt af bran vinet, det var ett lyckligt
ögonblick; men Ludvig smög sig bort till sin sjuka syster, der borta i
den mörka vrån.
»Huru är det med dig, lilla Susanna?-» frågade han med deltagande,
»har du mycket ondt?»
»Ja, Ludvig, mycket ondt», svarade barnet och räckte ut sina små
händer för att trefva rätt på sin bror.
»Vet du hvad», fortfor brödren hviskande och med en viss
brådska, »vet du hvad, jag har något godt åt dig; här, Susanna, se här,
tag, känner du, det är ett äpple?»
»Ack! ack! ett äpple», hviskade barnet och grep med begärlighet
efter frukten; »huru har du fått det?»
»Åh jo», berättade brödren, »jag var der nere vid Ragvaldsbron i
dag, isen är svag och en liten pojke, en så stor som jag ungefär, damp
igenom; nu var så, att jag lade mig på magen på isen och räckte en
stång åt pojken så att han kom upp, men si, gossens mor var en
gumma som sålde äpplen, och när jag väl fått pojken på det torra,
gaf mig gumman de der slantarne som mamma fick och ett stort
äpple. Du må tro jag blef glad och i första glädjen bet jag en bit af
äpplet, men sä kom jag ihåg dig och tänkte, det kan Susanna stackare
bättre behöfva.»
»Tack, lille Ludvig», sade flickan, »ack, Herre Gud, hvad det
smakar väl! Bara», fortfor hon, »nu inte far kommer hem igen, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
