- Project Runeberg -  Berättelser, skizzer och noveller / Andra bandet /
582

(1889) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vår nästa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vår nästa.



Och det ringde till kyrkan, och vagnen stod framme. Det var
ej en litet märkvärdig dag; ty lilla Emma skulle få följa
med och detta för första gången, och Emma var så liten,
att hennes mamma icke hittills haft nog förtroende till
hennes tålamod och hennes förstånd, att hon skulle hålla sig stilla
under predikan eller låta bli att prata högt; ty att hon skulle fråga,
det var klart; men konsten var just den, att endast fråga sin mamma
och icke på samma gång allt kyrkfolket.

Men nu hade Emma lofvat så säkert, att hon skulle sitta stilla
och tiga och höra på hvad presten sade och icke på något sätt lägga
sig i saken. Och så fick hon lof att följa med till kyrkan. Lilla
Emma hade svårt att vänta, till dess hon fått sin lilla kappa och sin
hilka på sig; ty hästarne ville så gerna springa – ja de skrapade
med hofvarne i marken, så otåliga voro de, och lilla Emma ville så
gerna åka och dessutom hade hon vidtalat sin mamma, att hon skulle
få hålla i tömmarne, så att hon kunde tro, att hon körde sjelf, fastän
kusken höll en del af tömmarne; men när man är litet lättrogen, så
tror man, att man sjelf kör. Och nu bar det af till kyrkan, och man
for förbi så mycket kyrkfolk, och då vagnen stannade, var hela
kyrkbacken fullpackad af menniskor, som väntade på sammanringningen.
Luckorna på klockstapeln stodo öppna, man kunde till och med se
klockorna, som hängde der oppe, ja, det fans folk der i höjden, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:56:45 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadambsn/2/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free