- Project Runeberg -  Berättelser, skizzer och noveller / Andra bandet /
615

(1889) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från mina informatorsår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Minnen frän mina informator sår. 615

didaten, resonen - resonen, den kom jag icke att tänka på. Nej,
gör som jag, skaffa sig en hustru, som tänker i hans ställe, som sköter
om honom som ett barn - det är det allra beqvämaste.»

Jag kunde ej underlåta att småle åt den hederlige mannen,
som verkligen var ohjelplig i det allmänna lifvet och en odrägligt kinkig
menniska, då hans hustru ej kunde hjelpa honom.

»Jag skall gå opp i konsistorium», sade han, »kandidaten tycker
väl som jag, att jag ändå kan kläda mig - då han sitter här?*

»Ja.»

»Hör hit, någon (stampande i golfvet), se så - se så - nu höra
de inte der nere i köket (stampande om igen).» - En piga kom
hastigt upp på trappan.

»Skall det domsbasun till innan någon kommer?»

»Söte lille professor.»

»Se - är hustru min hemma?»

»Ja bevars.»

»Nå Gud ske lof - säg till henne, att jag inte har någon halsduk.»

»Den ligger der på bordet.»

»Hm - jaså - så bed henne komma upp ett ögonblick.»

Professorskan kom. - Det var någonting glädtigt och tillika lugnt
i hela hennes utseende. - »Nå», sade hon, sedan hon helsat mig,
»nå, hvad vill du mig?»

»Jaså, är du der, Hedda, det var väl, hm - jag skall i
konsistorium. »

»Ja, det är den vanliga dagen.»

»Nej, det är inte den vanliga dagen; ty vi skola inbetala afgiften
till bilden af förre kanslern - excellens - hvad det var - trettiotre
och sexton, sa’ vaktmästarn - kära, lägg penningar i fickan, så att
de komma med.»

»Du har ju i din byrå.»

»Nå!» började professorn med jämrande ton, »tycker du, att jag,
som skall klä mig, har tid att räkna penningar? - och sexton -
nej trettiotre och sexton - om det är riksgäld eller banko, frågade
jag icke.»

»Den goda frun smålog och sade, liksom för att ge mig en
förklaring: »min man har så mycket annat att tänka på ibland.»

»Hedda du!» afbröt professorn, som nu skulle ha på sig halsduken,

Yän, slå den här knuten - Jåt bli mig, Per - se så - år (Ju

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadambsn/2/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free