- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
1

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En generalmönstring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I.
EN GENERALMÖNSTRING.[1]


                                                Jag skall se till; farväl, min gosse!

Generalen kommer! Generalen kommer! ropar man i officerstälten,
i stallen, med ett ord sagdt, öfverallt. Hela officerskåren, klädd
i stora uniformen och pelsen hängande på ena axeln, står hvad
man kallar i klunga framför officersbyggnaden, der generalens vagn
skall stanna. På den vida slätten ser man ett väldigt damm-moln,
ur hvilket då och då något guldglänsande framblixtrar. Det är
broderiet på generalens krage, och kanske äfven en skymt af de
gula plymerna, som, lika solrosor, svaja i vinden. Vagnen närmar
sig i stark fart; de tre magra bondkulorna, som hafva äran gå i
det starka seltyget, galoppera ojemnt under kuskens pisksmällar,
och vid en sväng af landauen se vi en liten gubbe bakpå,
uppkrupen på ett torn af koffertar och kappsäckar, och fasthållande
sig på sin höga plats i några repstumpar. — Drottning Disa fann
på, huru det gick an att vara hvarken klädd eller oklädd, hvarken
fastande eller mätt. Nå väl! den lille gubben har påfunnit gåtan
att hvarken sitta eller ligga, stå eller hänga, men ändå göra
alltihop på en gång. — Nå! hvem är han då? Jo, ingen annan än
en medlem af Sveriges fria och lyckliga bondestånd, Petter
Månsson i Kråkemåla, som rår om hästarne.

Vagnen stannar; betjenten hoppar ned af kuskbocken, öppnar
vagnsdörren och slår med kraft ner fotsteget. Generalen lyfter på
hatten för den bugande officerskåren och rätar ut benen, för att
klifva ur. I samma stund krånglar sig Petter Månsson ner från
sin vådliga höjd, och då generalen står på mark och helsar kåren,
med dess öfverste i spetsen, står Petter Månsson vid hufvudlaget


[1] Det första stycke, som författaren utgifvit under signatur Onkel Adam. Aftonbladets följetong i N:o 109 d. 13 Maj 1841.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:18:59 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadamsaml/1/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free