- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
2

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En generalmönstring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af gaffelhästen och betraktar med vemod hvarje svettdroppa, som,
lik fradgan ur en rakask, dryper ner och begärligt drickes af den
torra sanden.

Under talet, som vi försigtigtvis förbigå, skrufvar generalen
på kommendörsbandet, som, oaktadt blyklumpen, ej vill sitta
annorlunda än litet bubbligt. Värjan vill ej heller hänga riktigt
stilla. Den har så länge törstat efter blod, att den blifvit helt
orolig. Nog af: generalen är nu vederbörligen i ordning; och med
ett: «vi börja genast, mina herrar», vänder han sig straxt utåt
faltet, der man på vederbörligt afstånd för svängrummets skull
uppslagit ett tält, beprydt med fanor och standarer, granris och
sablar. — «Mönstringskommissarien är väl i ordning?» frågar
generalen. Och se, en liten tjock, rödbrusig man, klädd i krigskollegii
uniform, trekantig hatt och värja med perlemofaste, stiger fram
och bugar sig. Det är nemligen att märka, att
mönstringskom-missarien, såsom civil karl betraktad, dagen innan generalens
ankomst, kommit skumpande på karriol i sällskap med ett ris
papper och en flaska patentbläck. — «God dag, kära kommissarie»,
säger generalen och nickar nådigt. «Är allt i ordning?» — «Ja,
herr general.» — Framför tältdörren står en.prydlig ländstol,
lånad i prestgården, åt generalen, och inuti tältet ett vanligt
träbord och en tältstol för kommissarien, som breder upp sitt
pap-persförråd, drar korken ur sin bläckflaska och sätter en ny
stålpenna i skaftet. — Se så! allt är redo, och mönsterskrifvaren
träder fram med en väldig lunta under armen; det är regementets
rulla. Mitt herrskap vet kanske icke, hvad en mönsterskrifvare är
för något. Det är en amfib emellan militär och civil, emellan
embetsman och landtjunkare. Se endast på, hur fracken sitter. Det
synes grannt, att den 360 dagar om året hänger i klädskåpet der
hemma, och blott vid högtidliga tillfällen tages fram, piskas och
borstas. Byxorna deremot äro af yngre och mera vanvårdad
upplaga, synbarligen sydda af sockenskräddaren, som gjort spänntampen
så knapp, att de sitta i tvärrynkor på skrifvarens trinda mage.
Och hatten, och de stora sporrarna sen! Allt ger tillkänna den
skrifvande, militäriska och landtliga mannen, som presenterar sig i
förnämt sällskap såsom ett murmeldjur för solen. En väldig mängd
pigor ifrån trakten liar samlats och omgifver i en tät ring det
ståtliga tältet. De hviska sins emellan: «det är kamrern på Skate-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:18:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadamsaml/1/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free