Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete och endast läste och bad. Han var en af magister
Hjem-merdahls ifrigaste åhörare och låg på knä i bänken, långt ned i
kyrkan, hvarje söndag, klädd uti sin lilla grå rock och ett par an-*
ständiga gröna byxor.
Så snart mästaren hade kommit in, frågade han med ned*
slagna ögon, om han fick taga ur nyckeln. Jag såg frågande på
honom, emedan jag omöjligen kunde förstå meningen; men jakade
likväl. Mästaren tog ur nyckeln och läste dörren mycket väl.
Sedan allt detta var gjordt, föll han på knä framför mig, drog ur
barmen en hel bundt med bruna och blå lappar, ombundna med
en klädeslist, och utbrast; »förlåt mig, min broder i Christo! Jag
hafver syndat och stulit dessa blå lappame från din blå kappa,
och desse, som äro finare, ur ett par blå permissioner, samt litet
bruna ur en bonjourrock, som jag sydde för ett år sedan.»
alntet annat», sade jag, nästan skrattande åt den jemmerliga
figuren; «tack! mäster Korderoy; det var rätt bra, lappame
behof-vas snart.» — «Ja, min kristendomsbroder! skratta gerna», ropade
den ångerfulle mästaren, «men det är icke nog, jag har stulit mera.
Af det blå sydde jag en mössa, och för den fick jag sju riksdaler;
då arbetet var värdt två, så är jag skyldig fem; der är fem
riksdaler, för Guds skull, tag emot; mössan bränner på mitt samvete
som en helvetes brand.» Äfven detta skedde. — «Stig upp!
mästare», sade jag, förundrad att jag ej varit så höflig förut — ostig
npp!» — «Nej! inte förr, än ni förlåter mig?» Jag förlät honom
af allt mitt hjerta, och nu steg mästaren upp och gick sin väg *).
Se deri jag fiek en bundt lappar oeh fem riksdaler för
läse-riets skull.
Läseriet fortfor och ökade sig, så länge magister Hjemmerdahl
var qvar i Skråköping; men äfven han fick sig ett sacellanie och
upphörde att vara helig och läsa. Några gummor, som på god
tro gjorde resor af tio mil eller mer, för att bedja med den helige
mannen, blefvo utkörda och återkommo något skamflata tillbaka
till sttfden*), som fått en ung man med hjerta och kunskaper i
stället för de, som förut varit här; den ene var den råa fatalismen,
den andre den råa berserkavreden i prestdrägt. Vår nye prest
") HUtoriskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
