- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
171

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och det rika paret gingo bugande in i den fattiges koja. Der
rar s& snyggt ooh s& trefligt, så pntsadt och så nätt; de få
bohagen stodo så väl i ordning, blommor och lof prydde väggarna,
och här ooh der sutto namnsdagsgratulationer och träsnitt.

— Nå, berätta nu, gumma, sade kapten.

— Åh, det är ingenting, men jag skall säga allt. Jag tog
en liten nyckel och hängde på ett hårstrå midt uti ett dricksglas
och läste upp en vers. När jag läste för Anna, klingade han då
jag sade:

Armod i ditt bo,

Hopp och tro,

Bikedom och lycka.

Ser hennes nåd, de två första ha slagit in, men det tredje var
bara narri, som ni ser, ty rikedom finnes ej här.

— Nå, för mig då? När ringde hpn för mig, frågade
friherrinnan.

— Jo han ringde för

Gods och pengar,

Vagn och drängar,

Armod skall dig trycka.

Ser heaaes nåd, der slog de första raderna också in, men den tredje —

— Ni har rysligt qvalmigt härinne, afbröt friherrinnan den
talande gumman, jag blir sjuk, låtom oss fara.

Och vagnen for derifrån och gumman stod länge, länge oeh
hörde hur han rullade i.backarna; det var ett kärt minne för henne.

Friherrinnan var länge tyst, slutligen bröt hon tystnaden:

— Gods och pengar, Vagn och drängar,— Armod skall dig
trycka — sade hon vid sig sjelf.

— Ja, det var en befängd sammanställning; ha, ha, hal
skrattade kaptenen.

— Nej, nej, det är rätt, jag är tryckt af armod. — Hon,
Anna, hon är rik och lycklig — Hopp och tro — friherrinnan
skakade på hufvudet, jag hvarken tror eller hoppas — och jag är
arm, fattig, förskjuten af hela verlden.

— Men du får ju allt hvad du vill, fastän du nu blifvit rent
af rasande sedan vi voro hos von Turns, sade kaptenen; det var
ett riktigt dufbo, med ungar och allt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:18:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadamsaml/1/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free