- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
378

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att utvidga sockenskolan; hm, inta behöfva v&ra barn lärdom;
kristendomen kan vara nog for bonden.»

»Hvarför det?» frågade Olof och lade sin grofva hand på den
andres axel, «hvarför skall inte bonden veta något P Ser du, Sven,
just derföre att bonden ej förstått något, ha herrarne styrt
ensamme, och dertill hade de rättighet, ty den klokare bör alltid styra
ensam; den, som ingenting kan, får tiga. Ja, ser du, det är inte
frågan nu om bonden bara, utan det är frågan om jordbrukaren,
och han behöfver veta en hel hop.»

»Åh ja, hvad jorden anbelangar», yttrade Sven, lade armarne
opp på bordet och antog en lugnt hvilande ställning, fardig, att
med riktig eftertanka besvara grannens påståenden.

a Ja, det förstås, men ser du, dermed är det inte nog, och
inte med katkesen heller. Vi gamle kunna just ingenting, och
hvad kostar det oss, jo rätt vackert; få vi ett litet gräl osa
emellan, strax ska’ det bära af till «abbekaten» för begge partera, och
så bli de begge prejade — och hela saka hade kunnat slutas i
godo, om de begripit något af lagen. Så bli vi stämda och få
lof krusera och stå vid tinget och plikta, bara derför att vi inte
veta ett ord om hvad som är förbjudet. Det var bara i den saken.»

•Åh ja, deri kan du ha rätt, Ola; men hvarför pojkame ska*
stå ooh peta med krita på en svart tafla, det blir ändå svårt att
förstå.»

«Jaså, är du derP» sade Olof och småskrattade. «Du skulle
aett hvad löjtnantens Calle gjorde härom dagen, så hade du inte
gapat på det; jo, ser du, det kom i fråga att sila öfver en äng,
aom de der tyskarne göra; det blir gräs af, må du tro, säger
löjtnanten. Jag var just der, och vi stodo i fjol och tittade på
belägenheta; se efter, Gälle, sa* löjtnanten slutligen — och vet du,
Sönda’n derpå hade pojken en karta, så bra, som om ingeniören
gjort henne, och sa*: det kan inte gå, jag har afvägt, och vattnet
kommer inte från det hållet, utan måste tagas vesterifrån. Ta
mig hin, tyckte inte jag alldeles tvärtom; men si, de grafde från
vestra hållet, ooh der blef vatten. Om nu jag eller du försökt, så
hade vi dragit till från öster och kastat ut några hundra
dagsverken utan nytta. Se du, så är det med allt; .pojken kan, ta
mig hin, räkaia ut, hvad heter det nu, nå, lika godt, han räknar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free