- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
219

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slägthagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stantin, din lycka kan väl bli stor, men dock ej tå stor, att det
lönar mödan att dina föräldrar och syskon derföre bli olyckliga.*
•Hå, så min pappa talar», stammade notarien förläget.

•Och da vill d& rentaf förkrossa ditt eget barn», inföll
hennes n&d, som Tar blindast för den förhoppningsfulle sonen.

•Ne—nej, gndbevars», sade kaptenen, som i alla sina dagar
vant sig att rltta sig efter sin fru; «jag bara tankte —k hm, hmt»
•Ja, du tänker, min kära Josias», böljade frun undervisande,
•men kom ihåg; att både du och jag mycket länge och alltför
länge varit bosatta p& bondlandet; vi gå också från verlden,’ men
Constantin till. Nå, kära Josias, om Constantin har kostat oss
något, så kommer det alltid den tid, då han hundrafaldigt
återgäldar våra ömma omsorger, eller hur, lille Constantin? — Min
käre auditörl» tilläde hon med någon stolthet; «det blir endast
första trappsteget.»

Notarien kysste sin mors hand ooh sade: «Ja, mamma har
vått; jag skall hundrafaldigt återgälda mina goda föräldrars
godhet», ty det var en egenhet med notarien, att han alltid nyttjade
tavtologier, då han skulle vara rörd.

•Fortfar, käre Constantin», sade hennes nåd; «du talade om,
att da kaltiverade förnäma bekantskaper; sådana, som passade din
börd och ditt namn.»

•Ja, för att fortsätta om de nödvändiga behofven och för att
förklara för pappa, att det finnes tillfallen, då man måste, för att
ej rent af utestänga sig ur hvaije bildad societet, depensera ofta
betydligt nog — så man är, till exempel, borta på supé — det händer
nästan alla dagar — det spelas något kommersspel, naturligtvis
med hög point; man undviker, men snart kommer värden och säger:
•behagar herr häradshöfdingen ett parti? General A., presidenten
B. oeh statssekreteraren C. sakna Qerde man», hvad är att göra?
(en axelryckning). Man måste spela, om man vill dier icke.
Imel-lertid, sanningen att säga, är jag vanligen engagerad hos damerna;
men äfven der uppeöker man mig; ty utan skryt det finnes få,
•om kanna spelet som jag; ett förvånande minne kommer mig till
god hjelp; vet mamma, jag minnes hvartenda utspel och vet reda
på det allraminsta misskaat hos minn motspelares

•Ja, da har alltid haft god fettningegifva», inföll frun.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free