- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 6. Paralleler ; Tännforsen : En Jemtlands-historia ; Fyrväpplingen : Berättelse /
230

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förgäfves jag tvager, han blir ej ren,

Han blekes ej hvit nti månens sken
Uti forsen.

*

Och genast derpå hörde jag blott hur vattnet susade och kokade
der nere och månen gick in i en sky.»

«Nej, Lasse, nej», suckade gumman, «stackars vår flicka, om
hon skulle tvaga en själ ren, der det finnes en grafrost af
penninggirighet, falskhet och trolöshet ingräfven; dertill förslår ej
Tännsjöns vatten, om den också vore så stor som hafvet.»

«Amen, amen!» sade Larsgubben. «Emedlertid, mor, så är
vår flicka inte långt boria, kanske hon hör hvad vi tala nu —

må göra, vi tala och tänka intet, som ej Gud i himlen och hans

englar kunna se — hvarför icke då vår egen flicka?»

a Jag undrar huru det är med lille Göran», sade gumman
arbrytande. «Ack, jag tänker så ofta på den pojken. Det hade
allt varit väl om vi haft honom här, han kunde allt ha fördrifvit

mången ledsam stund för oss begge.»

«Och det önskar du?»

«Nej, jag Önskar det inte, men si jag bara tänker.»

«Det är syndigt att tänka så egennyttigt; gossen blir lycklig
han, blir en rik man och glömmer oss, så skall det ju vara, Inte
mins björken hvarifrån fröet föll, af hvilket hpn växer opp, inte
mins menniskan hvem det var, som första gången tog henne i
famn, och inte tackar hon den heller; nej, mor, det är lättare att
glömmas än att sjelf glömma.»

«Tror du då inte», invände gumman, «att vi träffas hos Gud?»

«Jo visst, der äro vi alla lika goda.»

Tjugu år efter.

«Jag undrar just», yttrade en yngling, som låg tillbakalutad
i en nätt båt, som lagt till straxt nedanför stora nya kungsvägen
till Norge, *jag undrar just bvad det är för en förnäm herre, som
skall ro i båten? Länsmannen bad att vi skulle ta våran, för si
der var ingen god nog i Tännsjön, och du må tro att det var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/6/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free