Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Andra kapitlet. Infödingarnas begravningsplats. — Billys förklaring. — Insnärjda i djungeln än en gång. — En egendomlig väg upptäckes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
döda, men Billy blev också föremål för åtskilligt
gyckel. Det var emellertid påtagligt, att hans
fruktan var äkta, fastän den verkliga anledningen därtill
lika litet kunde lockas ur honom som ur vildar i
allmänhet.
Inga andar besökte dock lägret denna natt, och
alla sovo utröttade mäns sömn.
Charlie, som var uppe före dagningen, fann Billy
försänkt i en sund, dvalliknande sömn, helt vanlig
hos vildar vid denna tid på dygnet, och han fick
med detsamma en pojkaktig idé. Brown plägade
fuska litet med målning, och efter att hava letat fram
hans färgskrin bland bagaget, företog sig Charlie att
sätta en röd fläck på Billys panna, alldeles så som
mumierna uppe i trädtopparna voro målade.
»Hallå, Billy!» ropade Morton, då alla samlats
kring de muntert puttrande frukostpannorna. »Vad har
du smetat i skallen?»
»Titta här!» inföll Brown och tog fram en
fickspegel och höll den framför Billy. Denne kastade
en blick i spegeln och blev så vit i ansiktet som en
svarting möjligen kan bli.
»Han vara uppstigen!» skrek han och for upp,
pekande mot skogen, där de döda voro upphängda,
varefter han började se sig oroligt omkring, som om
han vart ögonblick väntat att få se något fördröjt
lik fortfarande vanka omkring.
»Säg honom hur det hänger ihop», uppmanade
Morton. »Jag är rädd, att ni skrämt honom, och i
så fall blir han istadig. Man bör aldrig driva gäck
med svartingarna.»
Charlie lydde strax, och sedan Billy förmåtts tvätta
bort färgen och därtill fått betrakta färgskrinet, blev
han något lugnare. Han vidhöll emellertid synbart
sin uppfattning, att ämnet icke lämpade sig för skämt.
Slagen av Billys så tydligt visade förfäran, gjorde
Morton ett nytt försök att locka hemligheten ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
