Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Tjugonde kapitlet. Mortons besök vid Hentigs grav. — Ännu en upptäckt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ringa framgång. Han trodde sig ha märkt, att
vissa av orden voro desamma som användes av
infödingarna här vid sjön. Lee-lee hade ingen
kännedom om Warlattas; och om ni minns, så uppgav
den avlidne Columbus, att det icke skulle finnas
några infödingar norr ut. Jag gav honom litet
socker, som han satte stort värde på; därpå sadlade vi
upp och redo till hans lagun, som efter min
beräkning låg ungefär femton mil därifrån; han torde
således ha brutit upp i ganska god tid om natten för
att hinna fram i tid på morgonen till vårt läger. Han
fick nu sitta upp på en av packhästarna och klarade
sig skapligt nog som ryttare.
Skogen sträckte sig i västlig riktning, och jag
hade för avsikt att rida kortaste vägen hit från
Lee-lees lagun. Svårigheten gällde endast vad vi skulle
göra med den gamla kvinnan; lämnades hon åt sitt
öde, måste hon dö av hunger, och jag såg ingen
möjlighet att föra henne genom sandöknen. Jag
utlade saken för Lee-lee, och han tycktes förstå mig.
Plötsligt fick han en ljus idé. Han tog fram sin
nulla-nulla och lät förstå, att bekvämaste lösningen
av frågan vore att giva den gamle ett slag i huvudet
med klubban. Mitt något vredgade motstånd mot
denna lättvindiga metod tycktes förvåna honom, och
jag har anledning att tro, att Billy delade hans
uppfattning.
Och eftersom ni i allmänhet på senare tiden haft
så lyckliga idéer, tänkte jag, att vi skulle kunna
tillsammans hitta på någon utväg att få den gamla
kvinnan välbehållen genom öknen och att sedan få
Lee-lee och infödingarna här att bli goda vänner, så att,
om vi bestämma oss för att ta honom med oss, hon
icke må behöva fara illa eller svälta, då det finns
gott om livsmedel här på platsen. Jag lät Lee-lee
förstå, att jag skulle vara tillbaka inom loppet av tre
dagar, men detta går naturligtvis inte; vi måste först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
