- Project Runeberg -  Ordbok för tidningsläsare /
301-302

(1903) [MARC] - Tema: Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V och W - vesper ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

301
vesper — Wettin
302
vesper, aftonbön., aftonsång (i rom.-katolsk
kyrka).
Vesta (Hestia), den husliga härdens (familjens,
statens), kyskhetens gudinna i rom.-grek.
gudasagan; vestaler, Vestas prestinnor, de oantastliga,
rena mor, som i Rom vaktade Vestas tempel och
dess heliga eld. *
Westberg, Henrik, tenorsångare, f. 3848, tillhörde
75— 77 operan i Stockholm, nu i Köln.
Westend (uttalas: oässtend), den förnäma
världens stadsdel i London (Westminster); villakoloni
väster om Berlin.
Westergaard, Niels Ludvig, dansk orientalist, d.
1878.
Vesterhavet, det danska namnet på Nordsjön.
Westerholm, Viktor Axel, finsk landskapsmålare,
f. 1860-
Westerlund, Karl Agardh, botanist, zoolog, f.
1831; Ernst Otto Teodor, f. 1839,
»Enköpings-doktorn», bekant nerv-, mag- och bröstläkare.
Westermarck, Edward Alexander, född 1862,
docent i sociologi, »Äktenskapets historia» ; Helena,
finsk målarinna och vitter författarinna, f. 1857,
(skisser och noveller, red. »Nutid»).
vestibul, präktigare förstuga, förhall.
vestigia terrent, spåren afskräcka (Horatius).
Westin, Henrik Laurentius, vitter öfversättare,
ämbetsman, f. 1824, var 81—83 öfverintendent
och chef för de k. teatrarna i Stockholm.
(in-)vestitur, eg. påklädning, t. ex. af en
ämbetsdräkt,
Westman, Edvard, född 1865, landskapsmålare.
Bland arbeten: Björkar i oktober, Vinterlandskap.
Westminster (uttalas: oästminstör), den stadsdel
i London, där regeringen, parlamentet och
högadeln ha sitt säte.
Westminster abbey (— äbi), Englands
kröningskyrka, där också nationens mest ärade män få
en grafplats eller minnesvård (panteon).
Westminster Gazette, en 1893 uppsatt ultrara
dikal tidning i London,
Westminster-Palatset, den i götisk stil vid
midten af 1800-talet uppförda parlamentsbyggnaden
(riksdagshuset) i London.
Westminster Review, London, en 1824 grundad
månadsskrift för politik, religion och litteratur;
liberal.
Westpoint (uttalas: oästpåjnt), Förenta staternas
krigsskola, i staten New York.
Westpreussen (uttalas: västpröjsen), nordtysk
provins vid Östersjön, mellan Pommern,
Ostpreussen och Polen, hufvudstad Danzig; har spelat
en stor roll i Sveriges krigshistoria.
Westrin, Johan Theodor, historiker, lexikograf,
arkivarie i riksarkivet, född 1850, (red. af Nordisk
familjebok).
Vesuvius (Vesuvié), ryktbar vulkan på Italiens
västkust, vid Neapelbukten, ännu verksam.
Utbrott år 79 och 1631.
Vetenskapsakademien (k. svenska
vetenskapsakademien), stadfäst 1741, med syfte att »främja
vetenskaperna, följa, deras utveckling samt genom
tryckta skrifter utbreda deras kännedom»; 100
svenska och norska, 75 utländska ledamöter;
högtidsdag 31 mars. Utdelar två af de fem
Nobelprisen, har öfverinseende öfver
naturhistoriska riksmuseum, Bergianska trädgården,
meteorologiska centralanstalten m. m.
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i
Göteborg, officiellt benämndt »Göteborgs k.
vetenskaps- och vitterhetssamhälle», sanktioneradt 1778;
utg. Handlingar häftesvis.
Vetenskapssocieteten i Uppsala, Sveriges äldsta
vetenskapliga samfund, konstitueradt 1719, enligt
senaste stadgar bestående af 50 svenska och 100
utländska ledamöter. Utgifvit en massa äldre
och nyare »Acta», äger dyrbara samlingar.
veteran, gammal uttjänad krigare; i tjänsten
grånad, erfaren (ämbets-)man.
veterinär, djurläkare;/skolor: veterinärmstitutet
i Stockholm och veterinärinrättningen i Skara.
veto, afslag, rätt att afslå; eg. = »jag
förbjuder», de gamla romerska folktribunernas
maktformel; absolut veto, afgörande nej; suspensivt
veto, befogenhet att tills vidare uppskjuta den
gällande kraften af ett lagbud.
vetostriden i Norge rörde sig om konungens
absoluta vetorätt i grundlagsfrågor, hvilken högern
häfdade, men vänstern bestred. Den senare
uppfattningen vann understöd af den riksrätt, som
Sellnerska högerregeringen 1883 ställdes inför, då
den urgerat konungens absoluta vetorätt ifråga
om förslaget att statsråden skulle äga tillträde
till stortingets förhandlingar, hvilket betraktades
som parlamentarismens genombrott. I lagfrågor äger
konungen enligt norska grundlagens uttryckliga
bestämmelse endast suspensivt veto. Om tre
lagtima storting sammansatta efter tre särskilda på
hvarandra följande val fattat samma beslut, blir
detta lag konungens sanktion förutan.
Wetterbergh, Karl Anton, vitter förf., läkare, f.
1804, d. 89 (humoristiska småstadsskildringar,
barntidn. Linnea), märket Onkel Adam.
Wettergrund, Josefina Leontina Amanda
(märket Lea), f. Lundberg 1832. (Bl. skrifter:
»Småbitar på vers och prosa»).
Wetterhoff, Karl Gustaf, finsk svensk
tidningsman och Vitterhetsidkare, f. 1832, död 87. (Nya
D. Alleh., Ny 111. T.)
Wetterlund, Fredrik, född 1865, docent,
litteraturhistorisk författare, litteraturanmälare i
Aftonbladet. Bl. arbeten: Ett nyromantiskt skaldeideal,
C. D. af Wirsén s senare diktning.
Wetterstedt, Gustaf af, grefve, politiker,
hof-kansler 1809, statsminister för utrikes ärendena
24, död 37.
Wettin, gammal (thüringsk) grefl. släkt, från
hvilken samtliga nu regerande sachsiska furstehus
härstamma, alltså regerande i nio europeiska
stater. Delad i ernestinska och albertinska grenen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oftl/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free