Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges författning och förvaltning - Riksdagens verksamhetsformer - Riksdagens fri- och rättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Sveriges författning och förvaltning.
356
bankens förvaltning. 5) Lagutskottet (16
ledamöter) afgifver utlåtande öfver förslag till
stiftande eller ändring af lagar (utom
grundlagar); det granskar ock justitieombudsmannens
redogörelse.
Hvarje utskott har att afgifva ett
betänkande öfver till det remitterade frågor. Ar
utskottet tillsatt af båda kamrarna (såsom
fallet är med ständiga och särskilda utskott),
skall det till båda kamrarna insända sitt
utlåtande. Detta blir då först bordlagdt, d. v. s.
dess behandling uppskjutes några dagar, på
det att kamrarnas ledamöter skola få tid att
taga del af hvad utskottet anfört, och afgöres
därefter, såvidt ske kan, samtidigt i båda
kamrarna. Härvid har hvarje riksdagsman
rätt att i sin kammare yttra sig så ofta och
så länge han vill, att framställa
ändringsförslag samt till- eller afstyrka förslaget. Då
ingen mer begär ordet, förklarar talmannen
debatten afslutad, hvarefter omröstning äger
rum. Denna sker först öppet, men om någon
begär sluten votering, skall sådan ske, och
den mening, som får de flesta rösterna, är
kammarens beslut. Hafva båda kamrarna
fattat sarnma beslut, så är detta riksdagens.
Men om de fatta olika beslut, så att den ena
antager och den andra afslår ett väckt förslag,
så har frågan förfallit och nytt förslag kan
icke i samma sak väckas under då pågående
riksdag. Från denna regel äro dock de förslag
undantagna, som röra statsutgifter,, bevillning,
riksbanken och riksgäldskontoret; ty om i dem
besluten blifvit olika skola de afgöras genom
gemensam votering. Denna tillgår så, att båda
kamrararna samtidigt rösta hvar för sig om
de båda olika beslut de förr fattat, hvarefter
rösterna i bägge kamrarna sammanräknas, och
den mening, som härvid befinnes hafva fått
de flesta, är riksdagens beslut i frågan. Då
nu andra kammaren består af betydligt flera
ledamöter än den första, så har den all
utsikt att, om den håller ihop, genomdrifva sin
mening. — Frågor, som behandlats af
tillfälliga utskott, behandlas något annorlunda.
Utskottet, som ju är valdt af endast den ena
kammaren, sänder sitt betänkande till denna,
och här afgöres det alltså först. Endast om
det väckta förslaget här antages, går frågan
till medkammaren, som låter ett sitt tillfälliga
utskott pröfva henne, hvarefter den i sin
ordning beslutar. Alltså blifva sådana frågor ej
samtidigt behandlade i båda kamrarna: bägges
samtycke fordras för att de skola vara af
riksdagen antagna.
Grundlagsfrågor behandlas på annat sätt
än andra lagfrågor. Förslag till ändring af
grundlagar kan väckas vid hvilken riksdag
som helst och när sorn helst under riksdagen
såväl af konungen, enskild riksdagsman som
af konstitutionsutskottet, och kan å samma
riksdag förkastas, men ej slutligen antagas
annat än som eit förslag,, hvilket skall hvila till
första lagtima riksdag efter förrättade nya val
till andra kammaren. Varder det då oförändradt
af bägge kamrarna antaget, så blifver det
riksdagens beslut och skall, då förslaget icke från
konungen utgått, underställas honom, på det
att han, efter statsrådets hörande, därom må
fatta sitt beslut.
RIKSDAGENS FKI- OCH RÄTTIGHETER.
1) Garantier för riksdagens frihet och
oberoende. Riksdagen är i sin verksamhet fullt
själfständig, och hvarje ingripande däri från
konungamaktens sida är förbjudet: därför får
icke någon rådplägning eller något beslut
förekomma i konungens närvaro. Den enskilde
riksdagsmannen får icke på något sätt
förhindras från att bivista riksdagen, han kan ej
häktas med mindre han gripes på bar
gärning eller domstol beslutar hans häktning.
Han kan ej heller ställas till ansvar för sina
handlingar eller uttalanden som riksdagsman
med mindre hans kammare sådant tillåter
genom beslut, hvari fem sjättedelar af de
röstande instämt. Skulle någon enskild man eller
någon Kår, militär eller civil, eller någon
menighet af hvad namn den vara må, antingen af egen
drift eller på befallning försöka att våldföra
riksdagen, dess kamrar, utskott eller någon
enskild riksdagsman eller störa friheten i deras
öfverläggningar och beslut, så är detta
förräderi. Till dessa garantier kan också räknas
riksdagens ovillkorliga rätt att utan särskild
kallelse hvarje år sammanträda.
2) Riksdagen liar att, när så behöfves, välja
konung, tronföljare och förmyndare för
omyndig konung. En gifven följd af föreningen
med Norge är, att Norges storting också
deltager i dessa val.
3) Riksdagen stiftar lag tillsammans med
konungen. Förslag härtill kunna väckas både
af konungen och riksdagen- bådas samtycke
är nödvändigt för att förslaget skall blifva
lag. Hur grundlag stiftas är ofvan nämndt.
Rörande allmän civil och kriminallag är
stadgadt, att om konungen vill väcka sådant
förslag, skall han först inhämta statsrådets
och högsta domstolens yttrande däröfver och
låta dessa åtfölja propositionen till riksdagen.
Om åter riksdagen fattat ett beslut i dylik
lagfråga och of ver sändt det till konungen,
skall denne likaledes höra statsrådet och
högsta domstolen, innan han fattar sitt beslut.
På samma sätt äger riksdagen att med
konungen stifta, förändra eller upphäfva
kyrkolag, dock att för beslutets giltighet i detta
fall äfven fordras samtycke af kyrkomötet.
— Kommunallagar stiftas och ändras på
samma sätt som allmän lag, med undantag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
