Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från sina gillen äfvensom från landtmätare inom länet de
önskade uppgifterna.
För att stödja företag af ifrågavarande art, som voro så
vidlyftiga, att de kunde anses »öfverstiga den enskildta
förmågan» beviljade Sällskapet dessutom ett anslag af 500 r:dr b:co
(26/5 1820). Af de förslag till vattenafledningar, som inkommit
till Länsstyrelsen, fäste sig Utskottet företrädesvis vid trenne,
nämligen sänkningen af vattenhöjden i Sommen,
vattenafledning från Tybble och Koppetorps mosse af 330 tunnlands areal
i Godegårds socken samt torrläggning af Hofsmossarna i
närheten af Vadstena, hvilka mätte vid pass 500 tunnland.
Ydre hushållningsgille lofvade sig en »oberäknelig
myckenhet» odlingsbar jord genom en helt obetydlig sänkning af
Sömmens nivå, en åtgärd, som enligt dess åsikt nog så lätt skulle
kunna vidtagas genom upprifvande af en fördämning vid sjöns
norra ända emot den s. k. Andersbosjön. Detta skulle
emellertid utrönas genom afvägningar, hvilkas verkställande öfverläts
åt en tjänsteman vid Göta kanalverk. Det visade sig emellertid
snart, »att flere af natur eller konst beredda hinder mötte och
att betydliga skador vore att befara, särdeles wårtiden, om en
större wattenmassa obehindradt kunde framtränga utur
Sommen». Härtill kom, att dåvarande statsrådet grefve B. v.
Platen blandade sig i leken och i memorial till Länsstyrelsen
utvecklade de vådor, den tillämnade sänkningen skulle komma att
medföra på vattenhöjden i Boxen.
Man riktade nu sina blickar på mossarna inom Godegårds
socken, men äfven i afseende på dessa kom man snart till insikt
om att en odling skulle ställa sig allt för kostsam och därtill
vara föga lönande.
Återstodo alltså Hofs, Staflösa och Elgsjö sammanhängande
mossar. Från Lysings, Dals och Aska gille inkom man med
vördsam anhållan, »att som ägaren af dessa till odling
ypperligt tjenlige Mossar äro månge, mer och mindre bemedlade, samt
af olika begrepp och drift för slika företag i stort, Sällskapet
täcktes ej mindre på sin bekostnad låta genom en skicklig
landtmätare afmäta, afwäga och föreslå sättet och ledningen för dessa
Mossars aftappning, indelning och förläggning i tjenliga
odlingstegar till åker och äng, än äfven sedermera lemna de mindre
Ägolottsinnehafvarne några Lån mot lindrig Ränta, svarande
mot den arbetskostnad desse derå böra för ändamålet använda».
Med anledning häraf anvisade Utskottet till detta arbetes
utförande återstoden af de medel, som redan år 1820 blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
