- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
50

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 50 —
derrättelsen ifrån Jonsberg, att Kålrotsodlingen å trädesjord
skall äfven der redan vara införd hos Pastor Westerlind och
Kyttmästar Swartz».
Under den tid då potatissjukan grasserade, fäste man
särskild vikt vid kålroten såsom potatisens eventuelle efterträdare
till människoföda. Därför diskuterades följande fråga på det
tredje allmänna svenska landtbruksmötet i Norrköping 1848:
»Då kålrotsodlingen intagit ett så vigtigt rnm i det Brittiska
åkerbrukssystemet, är väl anledning förmoda, att odlingen af
denna växt i större allmänlighet äfven för vårt land borde
medföra stora fördelar, hvadan hemställes: om ej likaledes
prisbelöning borde utfästas för dem, som vid nästa allmänna
Landtbruks-möte styrka sig hafva producerat den största qvantitet kålrötter
på en gifven areal, då derjämte bifogas fullständig beskrifning
på dervid användt förfaringssätt?» Öfverläggningarna i frågan
ledde dock till intet. Man tyckte, att prisbelöning ej var på sin
plats, emedan kontrollen är för svår och ansåg, »att det vore
tillräcklig belöning och uppmuntran, om man fick mycket kålrötter».
Tvenne andra spörsmål i detta ämne debatterades också på
samma möte. Det ena lydde: »Finnes någon bestämd
erfarenhet, att Svenska kålroten är svårare att odla uti vårt land, än
rofvan? Hvilken behandling af jorden har man för
kålrotsodling funnit tjenligast, och vid hvilken tid bör såningen eller
planteringen företagas och på hvad sätt?» och det andra: »Hvad
erfarenhet har man rörande odlingen af öfriga turnipsslag, och
hvilken kulturmetod af dem är isynnerhet att tillstyrka?»
Läraren vid Sjögestads landtbruksskola phil. magister S.
V. Moberg uppdrog i ett längre anförande en parallell mellan
rofvans och kålrotens odlingssätt. Fabrikören John Swartz
omnämnde, att han i 18 år odlat kålrötter på det vanliga sättet
genom såning, men han hade därvid funnit, att jorden »lidit
mycket af ogräs, som erfordrat ’stor kostnad och möda att
bortrensa». I stället för odling genom sådd direkt å drill förordade
han ett planteringssätt, som han i Bayern sett användas vid
utsättande af hvitbetsplantor. Detta hade han med stor framgång
pröfvat vid Hofgården.
Grosshandlaren J. G. Swartz meddelade under
diskussionens gång, att han »försålt 600 tunnor, som vuxit å en areal af
2 tunnland och 20 kappland, för en summa af 1,500 r :dr och bad
att få fästa uppmärksamheten på den stora penningeinkomsten
af denna lilla areal, för att uppmuntra andra att Vinlägga sig
om odlingen af denna i flera hänseenden så vigtiga kulturväxt».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free