- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
92

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 92 —
skapsurin, är det förträffligt, och gör en fördubblad verkan,
sedan mossan förut blifvit bortkrattad utan skonsamhet. Att
tunnt utbreda gödsel öfver Ängvallen, medför äfven större nytta
än man skulle förmoda. Dervid iakttages; att den ej allenast
slås sönder utan äfven med en sladd söndergnos ocli indrifves
till gräsrötterna. Man skall efter en sådan behandling, och då
Ängen första året fredas för betning, finna sådana grässlag
framkomma, hvilkas frö man ej väntat sig skulle derstädes finnas,
såsom Klöfver, Ängkafle (Svensk Lucern), Linnés höfrö, med
flera. Den flitige Landtmannen hopsamlar äfven om hösten de
spilningar af gödsel, hvilka Boskapen lemnat på Ängarna, helst
hvarest Boskapen allmännast stadnar, och hvarest således desse
lemningar ligga tätast. Borttagas de ej, så hindra de all
gräsväxt för nästa år, och sönderslås de först om våren, så hafva de
af vintern förlorat en del af sin gödningsförmåga.»
Att man äfven flerstädes tillgodogjorde sig de goda råden,
gifver den dåtida litteraturen vid handen. Så omtalas bland
annat flera experiment med ängarnas bevattning genom
uppdämning eller of v er silning. Det senare sättet att förbättra
ängsmarken (irrigation) infördes i vårt land i början af 1800-talet
af skotten Georg Stephens. I landshöfdingberättelsen från 1828
omtalas dylika försök från flera håll inom provinsen. På
1840-—50-talen verkade kaptenen O. W. Edman kraftigt för
spridandet af kännedomen om Silängars anläggning, och i många
dylika förrättningar deltog han personligen under detta
tidsskede. Särskildt bekanta äro hans försök flerstädes utmed Göta
kanal. Han önskade att på dessa ställen, som under kanalfarten
äro så talrikt besökta af resande, få visa vattnets stora kraft att
höja våra ängars produktionsförmåga. Flera af hans arbeten
inom Östergötland lyckades också så väl, att de kunde användas
såsom exempel för att illustrera ett af honom framfördt
föredrag om ängsbevattning vid det andra allmänna landtbruksmötet
i Stockholm1).
Ehuru öfversilningen är så effektiv, att »trakter, som på
sådant sätt kunna wattnas, i torra år uppdrifwas till dubbel
afkastning»2), så synes sättet dock hafva svårt att slå igenom, då
det ej är utförbart hvar som helst, utan måste »af belägenheten
1) Anläggningarna vid Brunneby och Grönlund (Handb. i Sv. Jordbr. af J.
Arrhenius 1874. Del 2, p. 381).
2) Kuylenstjerna: Råd till Östg. Landtm., p. 48.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free