Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Får- och getafveln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 268 —
gälder betingade lian i svenskt mynt 1,052 kr. Ett högt pris,
men så syntes han också »såväl hvad formernas fulländning som
ullens täthet och rikedom beträffar i allo rättfärdiga det höga
anseende, som den hjord, hvarifrån han utgått, förvärfvat».
Medan man sålunda vid Sällskapets egendomar tagit ett
raskt steg till fårafvelns lyftande, var intresset ute i
provinsens öfriga delar iför denna gren af boskapsskötseln ytterst ringa.
På länets landtbruksmöte i Linköping 1883 sökte man
emellertid ånyo slå ett slag för de försummade fåren. Till öfverläggning
förelåg nämligen följande fråga: »Ar under nuvarande
förhållanden fårskötseln lönande, och huru bör den ordnas för att
blifva detta?» Direktören Hj. Hazelius blef inledare och
ensam-talare i frågan. Han erinrade om Sällskapets arbete under
1860-talet för en förbättrad fårafvel och fällde därvid det yttrandet,
»att ingen af Sällskapet vidtagen åtgärd under denna tid
blifvit så allmänt-nyttig, enär man nu lätt igenkänner denna
South-down-typ bland fåren i äfven de minsta hjordar och den gamla
landtrasen genom dem numera till det mesta blifvit
undanträngd». I fråga om djurens utfodring framkastar han den
satsen till begrundande: »Sår man intet, så får man intet, ger man
litet, så får man litet», och angående valet af
förbättringsmaterial råder han att hålla på den gamla sanningen: »in medio
consistit virtus». Hvarken ull eller kött bör ensamt ef ter s
traf-vas, utan en fårras, som erbjuder båda möjligheterna. Slutligen
meddelar han 12 st. allmängiltiga regler för drifvande af en
rationell fårskötsel.
Alla ansträngningar att väcka intresse för fårskötseln
omintetgöras dock genom en främmande invasion. Australien, Cap
och Ostindien öfversvämma den europeiska marknaden med
bättre och billigare vara, och våra producenter komma till korta.
En annan orsak till vår underlägsenhet i konkurrensen låg nog
däri, att den rationella f år skötseln aldrig trängde ned till
allmogen. Fåren voro och förblefvo landthushållningens styfbarn, som
ansågos ingenting kräfva och ingenting gifva. Enstaka schäferier
på de stora egendomarna kunde ju aldrig få annat än betydelsen
af vägvisare, men när dessa ej följdes, utan den åsikten ännu
hade anhängare bland den jordbrukande allmänheten^ att fåren
för sitt uppehälle hvarken fordrade mat eller ljus, så hade man
icke mycket att vänta. Med en uthungrad armé vinnas sällan
några segrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
