Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVI. Hemslöjden - Förslag från Svenska Slöjdföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 445 —
nes från slättlandet ett försök i den angifna riktningen af den
bekante generalmajoren J. F. Bo y, hvilken skildras som
»en varm befordrare af hvarje nyttigt företag och omsorgsfull
befrämjar e af den arbetande klassens fördelar». Han sökte inom
Åkerbo gillesdistrikt införa nubbsmide och korgflätning såsom
lämpliga binäringar och lät fördenskull vid Oby i Småland
inöfva gossar i dessa arbeten. Prof på ungdomens skicklighet
förevisades på Gillets sammanträden, och intresset hölls vid makt,
så länge som generalen bodde inom distriktet och utöfvade direkt
inseende öfver tillverkningen. Gillet uttryckte också i
berättelsen för 1856 »sin ledsnad deröfver att, sedan Staf sätter nu
ombytt egare, dessa arbeten måhända ej komma att fortsättas och
således trakten går miste om de fördelar, Herr Generalen med
så mycken kostnad sökt bereda densamma». Om dessa farhågor
besannades, framgår ej af tillgängliga källor.
I medlet af nästa decennium börjar slöjdens betydelse att på
allvar beaktas. Svenska Slöjdföreningen hade tillsatt en
kommitté, som hade till uppgift att utforska husslöjdens och
binäringarnas ståndpunkt i skilda trakter af landet och på grundvalen
af vunnen kännedom utarbeta ett detaljeradt förslag till
lämpliga åtgärder för de lokala slöjdernas främjande och utveckling.
Kommittén hade rörande Östergötland för ändamålet satt sig i
förbindelse med Hushållningssällskapets förvaltningsutskott, som
i sin tur vände sig till gillenas ordförande med begäran att
å medsända blanketter få en del frågor i det föreliggande
ärendet besvarade (Brf. 15/5 1866). Blanketterna kommo tillbaka
på hösten vederbörligen påtecknade och uppsändes till
kommittén (Brf. 21/n 1866). Uppgifterna voro ordnade häradsvis.
Den slöjd, Sällskapet då först och främst kom att
understödja, var halm flätningen, som vid denna tidpunkt var modern.
I skrifvelse af den 6. nov. 1867 underrättade nämligen Svenska
Slöjdföreningens styrelse Sällskapet, att en herr C. A. Nyholm,
efter att i Schweiz hafva studerat halmflätningskonsten, nu vore
villig att i sitt hemland gifva undervisningskurser i denna
nyttiga slöjdgren och frågade samtidigt, huruvida icke »genom
Sällskapets benägna medverkan och försorg bemälde Nyholm kunde
beredas tillfälle att i Östergötlands län meddela dylik
undervisning». Förvaltningsutskottet tillstyrkte ett anslag af 300 rdr
rmt »för åstadkommande af en halmflätningsindustri inom
Länet», och medlen beviljades af Sällskapet på årsmötet 1868.
Sekreteraren fick i uppdrag att sätta sig i förbindelse med
herr Nyholm för att få veta, hur undervisningen i denna slöjd
Förslag
från
Svenska Slöjdföreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
