Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gipta balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Gipta B. XXL
XXI. Um huru husfru ærui mæþ barnum sinum, æn
hænna barn döia, ok um sundær kulla arf.
Nu döia barn moþurinna, þa æruir hon en huwþ lut
uiþær barn sin, huat þæt æru syni ælla dötær; æru baþe
5 syni ok dötær, þa æruir sua moþir sum son; æru alt dötær
ok ængin son, þa æruir sua moþir sum dottir. §. 1. Nu
æruir aldrigh sundær kulla, mæþan samkulla liua; ær egh
samkulla til, þa æruir sundærkulla mæþær moþur sinne;
all hænna barn, þön ærua mæþ moþur sinne. Nu gangær
io aldrigh kuldær a kull, för æn annar ær aldær döþær. Nu
siþan af liþær bröþra aruinu, þa alt þæt af sundærkulla
kombær, þa æruir sua af sundær kulla sum samkulla.
XXII. Vm huru husfru ærui byght bo æfter barn sin,
ok hui sum bonde hete gæstær til garzs.
15 Nu æruir hon bygt bo æftir barn sin: alt þæt bondin
fore sik innan garzs ok grinda stolpa, þær a han af tua
lyti ok husfrun þriþiungh; alt þæt, sum kuart standær, þæt
fylgir alt omynd, hus ok alt bo fæ; þær ær bonde gæstær
til garzs ok egh husbonde.
20 XXIII. Um æn husfru dör ok hauær æpti sik tua kulla.
Nu giptis kona ok fa barn mæþ bonda sinum, nu dör
han, þa giptis hon andrum, far ok barn mæþ hanum, þa
3. Huwþ lut ær m. En af de
lotter, hvari ett arf först delas.
9, 10. Öfvers. En kull går
aldrig in på en annan (näml.
för att taga arf), förrän hela
den andra kullen är död, d. v. s.
syskon af en kull få ej ärfva
syskon af en annan, så länge
något syskon af den andra
kullen lefver.
11. Öfvers, sedan det går
från 1. förbi brödraarf (d. ä. om
arfvet går till aflägsnare släk-
tingar än bröder), då ärfva alla
afkomlingar af halfsyskon lika
som alla afkomlingar af
helsyskon.
15. æftir ’barn sin näml. af
ett föregående gifte.
17—19. Öfvers, [men] alt
det, som kvarstår [af gammalt,
både] hus och alt [därtill hörande]
bohag, det följer alt [husfruns]
hemgift åt, och i afseende därå
är bonden ,,gäst till gårds" och
ej husbonde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
