Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bygda balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239 Bygda B. XVI.
ok lindur mæþ mula bet beta ok egh sla ok siþan sin
garþ saklösu af föra, ok han böte þreia markær firi at
han uilde egh hæghna.
XVII. Vm æn man tiuþra i akre manzs ælla ængh,
5 ok huru þær skal laghlika in taka.
Nu tiuþra man i akre ælla æng annars manzs mæþ
halw tiuþre, þæt æru öra þri ok atær þæt, sum spiællin
æru; tiuþra fullu tiuþre, böte siax öra ok atær spiallin.
Nu gangær hæstær lös, þa korn ær i axe, gialde span firi
io hæst; draghær mæþær sik tiuþær hæl, böte firi annan;
gangær hæstær i hældu, gialde firi span, ganga tue i hældu,
gialde firi þre spæn. §. 1. Nu gangær fæ i akre löst, þa skal
fæ intaka; ær þæt hæstær, þa skal leþa ok egh riþa.
Kombær hin, sum a, ok rænir akær nam af hanum, hætte
15 uiþ þrim markum ælla tolf manna eþ, at han rænte egh
akær nam af hanum. Nu takær man fæ hans in, þa
komær hin æftir, sum a, ok biuþær uæþ til, — æ huru mykil,
sum þön æru, þa skulu uæþ uara, þy at egh ma siþan
dylia, — þa a han egh længær inne halda. Nu takær han
jorden nedstötta
gärdsgårdsstörarna (Rietz s. 264a). Höta har
uppstått af *hvæta, no. dial.
kvceta: sticka, nedstöta, på samma
sätt som söva af svæfa; *hvœta
åter är afledt af ett st. vb. *hváta,
*hvét, hvars pret. part. hvátinn
är bevaradt i en vers i Halfs
Saga (Bugge i Nord. ïidskr. f.
Filol. ny række III s. 264).
Öfvers, med stafvar göra hål
i jorden och uppsätta gärdsgård.
1. Linda f. Linda, igenlagd
åker, som »ligger i linda44; så
enl. Schlyters, Söderwalls, Rietz1,
Dalins och Sundéns ordböcker,
nien i finländsk svenska har
ordet en vi d s traktar e betydelse
näml. gräsplan, gräsbeväxt mark,
som icke är intagen till äng.
4, 5. Till såväl tiuþra som
in taka underförstås objektet fæ.
7. Tiuþær n. Tjuder; det
skiljes mellan fullt tiuþær och
half t tiuþær, olikheten bestod
troligen i tjudrets längd, så att
möjligen det här ofvan i fl. 4
omtalade fæm alna tiuþær v&v halft.
11. Hælda (no. helda, dän.
Mlde) f. Hälla, rep, hvarmed två
af ett kreaturs fötter
sammanbindas för att hindra det att
flöja; tue [hæsta] ganga i hældu
o: äro förenade genom hälla vid
fötterna, så att de måste följas åt.
14. Akær nam (af næma)
n. En annans fäkreatur, som
man funnit på sin åker och
intagit; kallas i VGl. namfæ.
17—19. Öfvers, huru stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
