Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— midt ibland oss, välbekant och i klart dagsljus sträfvar och
lefver den enda makt, hvilken vi med visshet veta vara framtidens,
liksom den varit hela den moderna tidens goda genius —
vetenskapen. Dess rastlösa och tåliga arbete, som småningom förändrar
jordens utseende och människornas viljor, kunna vi tacka för så
godt som allt framtidsdugligt, som vi äga ... vetenskapen är... hela
mänsklighetens samfällda ljus- och värmekälla.
I denna vetenskaps namn återupptog han med allt
mera stränghet räfsten med de religiösa omvändarna
och de rop på »nödvändigheten af en mystisk
världsåskådning», hvilken under senare tider hörts från
charlataner eller bedragna, yrande poeter eller en
uppmuntrad filosofis i bolag med kyrkan drifna orientaliska
irrgångssalonger. Det är egendomligt att de, hvilka
med anledning af att Levertin tidigt afföll från 8o-talets
litterära ideal, fått för sig att han också affallit från
skedets världsåskådning, icke sett, att han på denna
väsentliga punkt varit den ende af 8o-talisterna, som
fortsatt kampen. Utan Levertins kritik skulle
exempelvis Strindbergs delirium i Inferno och sviten efter
säkerligen åstadkommit mer ondt än den gjort I de
spalter han skref med anledning af Legender är det
ännu ett slags poetisk salfvelse och, trots att han
protesterar däremot, ett grand fariseism (det ligger kanske
likväl mera i fraseringen: han ställer sig själf sida om
sida med en inbillad, naturligtvis absolut obefintlig
högintellektuell publik för att i sällskap med den häpna
öfver den stackars ständigt förargelseväckande, hvilken
för öfrigt ju blott hade en halfgången omvändelse att
trösta sig med — han säger för mycket »vi» och
»man», han kunde opponerat mer helt å egna och å
tankens vägnar). Men det försvinner senare fullkomligt
och efterträdes af uteslutande obestickligt allvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
