Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mejerihanteringen i Örebro län. Av Martin Lenander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ortens Mejeriförening med ungefär 70 % av
länets mjölkmängd.
Tidigare påpekade förhållanden efter
första världskrigets slut samt ökad konkurrens
mellan såväl mejerier som enskilda
jordbrukare och en splittrad, föga
kvalitetskontrollerad försäljning kunna sägas utgöra den
aktuella bakgrunden till bildandet av
Örebro-Ortens Mejeriförening. Man var i behov av
en organisation, där producenterna genom
inbördes sammanhållning kunde hjälpa sig
själva och hantering och marknad ordnas på
ett sätt, som motsvarade konsumenternas
berättigade krav. De främsta initiativtagarna
till Örebro-Ortens Mejeriförening voro
domänintendenten Gunnar Pettersson,
Runna-by, alltjämt dess ordförande, samt
godsägaren Richard Andersson, Elgskogen, och
nämndemannen Oscar Carlsson, S. Valla.
Föreningen konstituerades i Örebro den 9
juni 1920. Den nybildade föreningen inköpte
i första hand Örebro Läns Mejeriaktiebolags
mejeri i Örebro och verksamheten
påbörjades den 1 juli 1920. Med tillträde den 1 okt.
1920 förvärvades därefter AB Hallsbergs
mejeris anläggningar i Örebro, Ringkarleby
och Glanshammar samt arrenderätten till
mejerierna i Hidingebro och Kräklinge. Som
verkställande direktör inträdde i föreningen
den 1 mars 1921 Erie Edman, där han med
skicklig initiativkraft till företagets
utveckling och stabilisering verkade till sin 1941
inträdande pensionsålder. Den ursprungliga
avsikten med föreningens bildande hade varit
att verksamheten skulle omfatta
Örebrotrakten, men när intresset för föreningen
steg även i närbelägna bygder, blev en
naturlig följd verksamhetsområdets utbredning
över allt större delar av länet. Under sin
tjugosjuåriga tillvaro har föreningen ägt och
arrenderat sammanlagt 39 mejerier. Genom
en avpassad centralisering av driften samt
ny- och ombyggnader har verksamheten
koncentrerats till att nu omfatta 10
driftsplatser. På för nytt centralmejeri reserverad
tomt i Örebro uppfördes 1946 modern
lagerbyggnad rymmande 700 ton ost, som därmed
är ett av Europas största ostlager.
År 1932 inköptes AB Örebro mejeri och
AB Örebro Nya Mejeriaffär, varigenom
föreningen erhöll ett bättre grepp om butiks-
handeln i Örebro. Nedläggning av en del
onödiga mjölkbutiker kunde ske och andra
sådana iordningställas med inredning efter
modernare krav. Av nuvarande 101 butiker
i Örebro tillhöra 53 mejeriorganisationen, 32
konsumentkooperationen och övriga 16
privata innehavare. Inom verksamhetsområdet
driver föreningen 63 mjölkbutiker och 6
specialaffärer för ost, mjölkbarer i Örebro och
Nora samt smältostfabrik i Fellingsbro.
Smörproduktionen är centraliserad till
mejerierna i Örebro och Fellingsbro och av ost
tillverkas förutom den vanliga hårdosten,
cheddar och steppost samt Port Salut.
Vidare framställes messmör, mesost, bakkräm
och sterilgrädde. Föreningens medlemsantal
utgjorde vid senaste årsskiftet 4.978
jordbrukare, och den invägda mjölkmängden var
1946 c:a åtta gånger så stor som 1921 eller
85,6 miljoner kg. Varuomsättningen utgjorde
senaste verksamhetsåret 29,7 milj. kronor
och det egna kapitalet 3,8 milj. kronor.
Tidigare ägde varje föreningsmedlem en röst
för varje innehavd ha åker, men 1935
ändrades rösträtten till en man och en röst,
samtidigt som övergång till representation
genom fullmäktige infördes.
Mejerihanteringens utveckling i Örebro län
kan sägas ha fortskridit i ett raskt och
målmedvetet tempo, trots de fluktuationer i
utvecklingskurvan en rörelse och hantering
alltid har att genomkämpa. Mycket torde
dock återstå, innan fullkomligheten är nådd.
Den utformning hanteringen fått som ett
jordbrukarnas eget företag är av betydelse
ej blott för producenterna själva utan även
för konsumenterna och för samhället över
huvud taget. Detta har bl. a. dokumenterats
under de senaste kris- och missväxtåren, då
konsumenternas behov av mjölk och
mejeriprodukter utan större störningar kunde
tillfredsställas tack vare jordbrukarnas energi
och möda att uppehålla produktionen samt
ansvar och solidaritet i och för sina
ekonomiska organisationer. Det skall också alltid
framdeles vara mejeriorganisationerna
angeläget att i gott samförstånd med andra
samhällsgrupper till skäliga priser förse
konsumenterna med produkter, som ständigt fylla
alla rimliga krav i fråga om hygien och
kvalitet.
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
