Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frikyrkorörelsen. Av Ruben Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen Gustaf Wilhelm Müntzing, vilken under
sin verksamhetstid, först i Lerbäck och
sedan i Viby, utövade ett djupgående och
omfattande religiöst inflytande. De troende,
som samlades omkring dessa ledare,
kvarstodo dock liksom ledarna själva inom
kyrkan. Hedengren bildade visserligen en s. k.
nattvardsförening och hade väl en tid rätt
stark dragning åt den baptistiska
trosupp-fattningen men blev aldrig i egentlig mening
frikyrkoman. Som föregångare till den
kommande frikyrkorörelsen blev han dock liksom
även Müntzing av mycket stor betydelse.
Samtidigt med rörelsen omkring
Hedengren och Müntzing i västra Närke och
oberoende av denna uppstod i östra Närke en
religiös väckelse, som historiskt sett kom att
bli upprinnelsen till den egentliga
frikyrkorörelsen inom Örebro län. Den hade till ledare
och centralgestalt skolläraren och klockaren
Johannes Palmqvist i Stora Mellösa. Denne
var född i Pilabo i Solberga socken i
Jönköpings län och från tidigaste år starkt
religiöst påverkad särskilt av sin mor, som
beskrives som en from och nitälskande
kvinna. Under det han i huvudstaden utbildade
sig till skollärare och organist, kom han
under inflytande av den kände
metodistpredikanten George Scott och blev en av dennes
första lärjungar. Efter ett par års
anställning som klockare och kyrkosångare i Nacka
och Erstaviks kapell-lag inom Katarina
församling i Stockholm kom han 1834 som
skollärare och klockare till Stora Mellösa. Där
började han snart hålla andliga
sammankomster, som rönte betydande tillslutning
från sockenbornas sida. Han företog även
predikoresor till närliggande orter, däribland
även Örebro. Sammankomsterna höllos i
början i stor hemlighet och vanligen inom lyckta
dörrar. För att icke råka i konflikt med
kon-ventikelplakatet, som förbjöd anordnande av
religiösa sammankomster — s. k.
konventik-lar — utom Svenska kyrkans ordning,
anordnade han senare vanligen sina möten som
nykterhetsmöten, då han höll
nykterhetsföredrag, i vilka han dock icke försummade
att inlägga rent religiös propaganda.
Allteftersom hans religiösa verksamhet alltmer
utvecklade sig, blev den uppmärksammad av
världsliga och kyrkliga myndigheter, och
Rit
Johannes Palmquist, St. Mellösa.
sedan han flera gånger varnats, blev han
1850 på grund av separatistisk verksamhet
avsatt från sin befattning i Stora Mellösa. I
ett tidigare skede av sin verksamhet hade
han varit kyrkan varmt hängiven, men 1858
övergick han till baptismen.
Johannes Palmqvists betydelse för
"läseriets" utbredning inom Örebro län är
utomordentlig. Med rätta har han betecknats som
"närkesläseriets upphovsman". Genom sin
predikoverksamhet särskilt i Stora Mellösa,
Asker, Lännäs, Sköllersta, Norrbyås och
Örebro fick han som banbrytande kraft en
betydelse, som knappast kan överskattas. Då
1859 baptistförsamlingen i Stora Mellösa
bildades, blev han dess förste föreståndare
och predikant.
I samband med marknaden i januari månad
1851 besöktes Örebro för första gången av
en man, som kom att få mycket stor
betydelse för väckelserörelsens spridning och för
det religiösa livets utgestaltning både i
staden och i provinsen. Det var baptistpionjären
körsnären P. J. Heijdenberg, vilken då var
en ung man och nyligen blivit omvänd genom
en predikan av C. O. Rosenius. Han höll nu
några religiösa sammankomster hos en
familj Söderberg vid Skebäck men flyttade
redan på våren samma år till Örebro, där han
började buntmakerirörelse men ej mindre,
vid sidan därav, regelbunden
predikoverksamhet. Ganska många besökte
sammankomsterna och åtskilliga bekände sig komma
till personlig tro och religiös avgörelse.
:197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
