Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro härad - Kils socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kils socken
KkJls socken inom Örebro fögderi,
Glanshammars och Örebro tingslag inom
Östernärkes domsaga och Örebro
landsfiskalsdistrikt tillhör sedan 1870 Örebro härad;
tidigare var socknen delad på tre härad,
nämligen Örebro, Lekebergs samt Nora
och Hjulsjö bergslags. Enligt en från
1700-talet påvisbar tradition skulle ett numera
förkommet rågångsbrev ha utvisat
gränsskillnaden mellan å ena sidan Kil, å den andra
Nås socken i södra Dalarna. Kils socken
skulle alltså ha omfattat västligaste delen av
Västmanland och enligt samma tradition ha
varit moderförsamlingen för Nora, Järnboås,
Hjulsjö och Hällefors. Därest så varit
förhållandet, får socknen antagas ha haft denna
vidsträckta utbredning före 1315, eftersom
Noraskoga nämnda år finnes upptaget som
eget pastorat. Ett indirekt stöd för
antagandet är det faktum, att de ovannämnda
bergslagsbygderna under medeltiden och ännu
senare räknades till Närke.
"Kijl" omtalas första gången 1301, "Kil
cum annexa" omkr. 1315. Annexförsamlingen
var Eker. Pastoratet utökades under
reformationstiden med ännu ett annex, Gräve.
Eker frånskildes 1659, från vilket år Kil och
Gräve bildat ett pastorat inom
Glanshammars kontrakt.
Kil, som till arealen är Örebro härads
största socken, omfattar 14.832 ha, varav
14.382 ha land. Socknen gränsar i norr till
Nora landskommun, i öster till Axberg,
Hovsta och Eker, i söder till Gräve och
Tyss-linge samt i väster till Viker.
Socknens nordvästra hälft är bergsbygd,
den sydöstra slättbygd. Kilsbergen når väster
Kils medeltida kyrka ombyggdes 11/79—80. Den
nuvarande tornspiran tillkom först 1909.
om Klockhammar upp till 279 m ö h. Ullavi
klint, Hammarbo "limpa",
Skogatorpsklin-ten, Tomasboda m. fi. utsiktspunkter äro i
likhet med de natursköna Ramsjöarna
omtyckta utflyktsmål. Mäktiga gnejs- och
gra-nitmassiv höja sig här och var ovan den
oländiga, skogbevuxna moränmarken.
Förkastningsbranten kantas av ett mosandbälte,
som bildar övergång till slätten med dess
åkerlera. Slätten övertväras i nord-sydlig
riktning av Karlslundsåsen. Slätten väster
om åsen omsluter Tysslingens nordända och
genomflytes av dess tillflöden, en från väster
och en från norr kommande å.
Kils slättbygd har, av talrika fornfynd att
döma, varit befolkad sedan stenålderns
senare skeden. Synbarligen har bebyggelsen varit
koncentrerad till Karlslundsåsen och dess
sluttningar; sålunda ha vid Vallby
tillvaratagits keramikfynd från en
gånggriftstids-boplats. Av de från järnåldern bevarade fasta
30a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
