- Project Runeberg -  Om blodet, dess kretslopp och betydelse för kroppsväfnadernas näring. /
54

(1876) [MARC] Author: Christian Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PULSEN.
stängde porten. Blodet har då ingen annan utväg än att
vika undan i den motsatta riktningen d. v. s. i närmaste
afdelning af pulsådern. . Denna utvidgas nu på samma sätt
som den föregående, och så fortskrider denna utspänning
utefter hela pulsådersystemet såsom en våg åtföljd af
efterföljande hopsjunkande. Det är denna, i följd af hvarje
hjärtslag inträdande, öfvergående utspänning af pulsådrorna,
som utgör hvad man benämner puls. Såsom bekant kan
denna företeelse mycket väl kännas af fingret, om det
anbringas utanpå huden på ett sådant ställe, där en pulsåder
ligger tätt under huden och tillika ofvanpå ett ben eller
annat hårdt underlag, mot hvilket hon kan sammantryckas.
På magra personer med stark hjärtverksamhet kan
pulsen ofta äfven ses på det vanliga stället vid yttre sidan
af handleden, på tinningen och på några andra ställen.
Ofta höra vi äfven våra egna pulsslag, då vi i den tysta
natten ligga med örat mot hufvudkudden. Tätt invid
hörselorganet löper nämligen en stor pulsåder genom
tinningbenet in till hjärnan, och det är dess pulsar, som under de
angifna omständigheterna höras såsom rytmiska, dofva slag.
Ja vi få stundom på ett mindre behagligt sätt känna vår
egen puls, nämligen vid en inflammatorisk svullnad, då en
böld håller på att bilda sig i en känslig kroppsdel t. ex. ett
finger. Den pulserande, »dunkande» smärta man då erfar,
är ingenting annat än intrycket af de små arterernas
rytmiska utspänning och tryck på de omgifvande, genom
inflammationen i hög grad känsliga nerverna.
Ett rätt egendomligt sätt att iakttaga pulsen hos en
annan person — ett sätt, som tillika ger en god
föreställning om hjärtslagens kraft — är följande: Man betrakte
upmärksamt den fritt nedhängande foten af en person, som
sitter beqvämt och stilla med det ena benet kastadt öfver
det andra (bäst vid en middagslur, då inga störande
rörelser komma i fråga), och man skall lätt öfvertyga sig
om, att foten höjes och sänkes i en viss takt, som öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:22:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omblodet/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free