Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utövar makten, är icke alltid samma »folk» som det,
över vilket den utövas; och vad man kallar
»självstyrelse», innebär icke, att var och en styr sig själv, utan
att han styres av alla de övriga. Folkets vilja betyder
dessutom i verkligheten det talrikaste eller verksammaste
partiets vilja, majoritetens, eller deras, som lyckas bli
erkända som majoritet; följaktligen kan folket önska
undertrycka en del av sina medlemmar, och garantier
äro lika mycket av nöden mot detta som mot varje
annat maktmissbruk. Begränsningen av styrelsens makt
över individen förlorar således ingenting av sin vikt
därför, att innehavarna av makten äro lagligen ansvariga
inför samhället, d. v. s. inför det starkaste partiet
däruti. Detta åskådningssätt, vilket lika mycket tilltalade
tänkarnas förstånd som böjelserna hos de inflytelserika
klasser i de europeiska samhällena, mot vilkas verkliga
eller inbillade intressen demokratien är fientlig, hade
ingen svårighet att skaffa sig insteg; och i politiska
skrifter räknas numera »majoritetens tyranni» allmänt bland
de missförhållanden, mot vilka samhället bör vara på sin
vakt.
Majoritetens tyranni, liksom varje annat sådant, blev
i början och är ännu av den stora allmänheten fruktat,
isynnerhet för så vitt det utövas genom de offentliga
myndigheternas åtgärder. Men tänkande personer funno,
att när samhället självt är tyrannen (d. v. s. samhället i
sin helhet gent emot de olika individer, av vilka det är
sammansatt), äro dess medel att utöva tyranni ej inskränkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
