- Project Runeberg -  Om friheten
(1917) [MARC] Author: John Stuart Mill Translator: Hjalmar Öhrvall
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

OM FRIHETEN

AV
JOHN STUART MILL

ÖVERSÄTTNING AV HJALMAR ÖHRVALL

ANDRA ÖVERSEDDA UPPLAGAN

Albert Bonniers förlag
Stockholm
.... 1917

STOCKHOLM
ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1917


Förord till den elektroniska utgåvan

Digitaliserad i januari 2009 av Jebur.


The above contents can be inspected in scanned images: smutstitel, plansch, titelsida, titelbladets baksida, 197, 198, 199, 200, 201, 202

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - smutstitel, plansch, titelsida, titelbladets baksida, 197, 198, 199, 200, 201, 202
Förord till första upplagan - i, ii, iii
Förord till andra upplagan - iii, iv
Första kapitlet. Inledning - 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23
    Striden för friheten gällde i forntiden skydd mot tyranner - 2
    Strävandena för politiska fri- och rättigheter och laglig kontroll över de styrande - 3
    Folkets självstyrelse - 4
    Majoritetstyranni - 5
    Den rådande opinionens tyranni - 7
    Människornas åsikter om, hur andra böra uppföra sig, grunda sig vanligen på känsloskäl - 9
    Den härskande klassens inflytande på befolkningens sedliga begrepp - 10
    Sedlig känsla och religiös ofördragsamhet - 11
    Endast religiös frihet har blivit förfäktad med stöd av allmängiltiga grundsatser - 12
    Rörande rätta begränsningen av lagens och opinionens kontroll över individen dömer man godtyckligt - 14
    En enkel grundsats för denna begränsning: endast för de handlingar, som röra andra, är individen skyldig samhället räkenskap - 15
    Detta gäller ej omyndiga individer och outvecklade samhällen, där hela folket måste anses som omyndigt - 16
    Nyttan som princip i etiska frågor - 17
    Vad individens frihet innefattar - 19
    Det nu rådande föreställningssättet - 20
    Comte's frihetsfientliga, sociala system - 21
    Den växande tendensen att utsträcka samhällets myndighet över individen - 22
Andra kapitlet. Om tanke- och yttrandefrihet - 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 67, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 83, 84, 85, 86, 87, 88, 89, 90, 91
    1. Inledning. Ingrepp i yttrandefriheten äro lika oberättigade, när de ske i överensstämmelse med den allmänna meningen, som när de äga rum i strid mot densamma - 24
    2. En åsikt bör aldrig undertryckas, ty man kan aldrig vara fullkomligt viss om, att den är falsk - 27
    Inkast 1: Absolut visshet om insiktens falskhet erfordras ej, endast tillräcklig säkerhet för praktiskt behov - 29
    Vederläggning: Fullkomlig frihet för andra att motsäga och vederlägga våra åsikter, är just det villkor som berättigar oss att lägga dem såsom sanna till grund för vårt handlingssätt - 31
    Inkast 2: Vissa satser äro så nyttiga och nödvändiga för samhällets bestånd, att deras diskuterande ej bör få tillåtas - 35
    Vederläggning: Även en åsikts nytta kan bli föremål för olika åsikter - 36
    Tillämpning på konkreta fall: Tron på Gud och ett liv efter detta eller de allmänt antagna, moraliska grundsatserna. Historiska exempel: Sokrates, Kristus, Marcus Aurelius - 37
    Inkast 3: Lagliga straff äro nyttiga mot skadliga villfarelser, men i längden maktlösa mot sanningen - 44
    Vederläggning: Även om detta påstående vore sant, skulle det vara en beklagansvärd villfarelse att förfölja de personer, som förkunna nya sanningar. Men det är dessutom ej sant, att sanningen alltid triumferar över lögnen. Exempel på motsatsen - 44
    Inkast 4: Numera dömas ej kättare till döden - 47
    Vederläggning: Även nu finnas lagliga straff mot uttalandet av vissa åsikter. Men nu är det mest den sociala ofördragsamheten, som förmår människor att dölja sina åsikter; därför kommer aldrig någon grundlig diskussion av kätterska åsikter till stånd. Betydelsen av vissa perioder i historien, då auktoritetens ok var brutet - 47
    3. Även om vi kunde vara vissa om, att den åsikt vi söka undertrycka är falsk, så skulle likväl dess undertryckande vara ett ont - 57
    A. Ty man får aldrig någon klar uppfattning av en sanning, ingen insikt i dess grunder, om den ej bringas i strid mot villfarelsen - 57
    Inkast 1: Man kan lära personer grunderna för deras åsikter - 59
    Vederläggning: På detta sätt komma aldrig motskälen till full rätt - 59
    Inkast 2: Det är nog att några finnas, som äga en fullständig insikt om grunderna för en sanning - 62
    Vederläggning: Ej ens några få en sådan insikt, om det ej står öppet för envar att framställa sina motskäl - 63
    B. Sanningen övergår till en död dogm, om den icke bringas i strid mot villfarelsen. Exempel från religionshistorien: Kristendomen förr och nu. Moraliska satser, ordspråk o. s. v. - 64
    Inkast: Är då meningsstrid alltid nödvändig? - 71
    Vederläggning: Den är alltid nyttig, och där den ej längre finnes, borde någon ersättning därför åstadkommas - 72
    Exempel: Den sokratiska metoden. Medeltidens skolor. Värdet av negativ kritik - 73
    4. Stridiga åsikter äro emellertid vanligen endast delvis sanna eller falska - 75
    Exempel: Rousseaus läror. Liberala och konservativa partier i samhällsfrågor - 77
    Inkast: Några allmänt antagna läror innehålla hela sanningen, t. ex. på det moraliska området den kristna sedeläran - 79
    Granskning av detta påstående - 80
    Avslutning - 85
    Sammanfattning - 87
    Slutord till dem, som visserligen medgiva yttrandefrihet, men blott om den användes på ett hovsamt och ärligt sätt - 88
Tredje kapitlet. Om individualitetens betydelse för det allmänna bästa - 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98, 99, 100, 101, 102, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109, 110, 111, 112, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123, 124
    1. Inledning. Handlingsfriheten bör begränsas så, att ingen har rätt att skada andra - 92
    Med denna viktiga inskränkning gälla samma skäl för handlingsfriheten som för tanke- och yttrandefriheten - 93
    2. Betydelsen av individens självständiga utveckling för hans egen lycka. De flesta människor sätta ej värde på originalitet utan betrakta den snarare som någonting ont - 94
    Frihet att själv bestämma sitt handlingssätt är ett väsentligt villkor för utvecklingen av en persons intellektuella och moraliska krafter - 95
    Även våra önskningar och drifter böra självständigt utvecklas och äro av betydelse för karaktären - 99
    Förr var individens inflytande för stort, nu är det för litet - 101
    Hednisk självhävdelse gentemot kristlig självförnekelse - 102
    Allt, som undertrycker individualiteten, är despotism - 106
    3. Betydelsen av utpräglade personligheter för de övrigas lycka. De upptäcka nya sanningar och nya sätt att leva - 106
    De hindra genom sin originalitet de goda vanorna att nedsjunka till slentrian - 107
    Snillet behöver en atmosfär av frihet - 108
    Även de, som i teorin medge denna frihet, äro i allmänhet fullkomligt likgiltiga därför i praktiken - 109
    Nu för tiden härskar medelmåttan - 111
    Blotta exemplet av självständighet är ett gott - 112
    Människor böra ej bildas efter ett enda mönster - 112
    Allmänna opinionens ofördragsamhet - 114
    Den enda, aldrig sinande källan till förbättring är friheten - 117
    Följden av att individualiteten försvinner inom ett folk. Kineserna ett varnande exempel - 118
    Betydelsen av de europeiska folkens stora olikheter i karaktär och kultur - 119
    Den pågående utjämningen och dess faror - 122
Fjärde kapitlet. Om gränserna för samhällets myndighet över individen - 125, 126, 127, 128, 129, 130, 131, 132, 133, 134, 135, 136, 137, 138, 139, 140, 141, 142, 143, 144, 145, 146, 147, 148, 149, 150, 151, 152, 153, 154, 155, 156, 157
    Individen bör bestämma över den del av sin tillvaro, som huvudsakligen rör honom, samhället över den den del därav, som angår samhället - 125
    Lagens och allmänna meningens uppgifter och begränsning - 126
    Andra, bättre utvägar att påverka människorna - 127
    Kan någon del av en persons verksamhet vara likgiltig för andra? - 134
    Varför man ej bör straffa personer, som försumma »plikter mot sig själva» - 136
    Det ges andra och bättre utvägar - 138
    Ingreppet skall sannolikt ske på orätt ställe och på oriktigt sätt - 140
    Exempel: Religiösa förbud:
    Muhammedanernas förbud mot att äta fläsk - 143
    Prästernas celibat i katolska länder - 146
    Puritanernas ovilja mot dans, lekar o. s. v. - 146
    Maine-lagarna mot jästa drycker - 149
    Arbete på helgdagar - 152
    Mormonismen - 154
Femte kapitlet. Tillämpningar - 158, 159, 160, 161, 162, 163, 164, 165, 166, 167, 168, 169, 170, 171, 172, 173, 174, 175, 176, 177, 178, 179, 180, 181, 182, 183, 184, 185, 186, 187, 188, 189, 190, 191, 192, 193, 194, 195, 196
    Handel och frihandel - 160
    Försäljning av gifter - 162
    Försäljning av starka drycker - 165
    Lättja - 166
    Frihet att råda och uppmana andra till handlingar, som blott röra dem själva. Spelhus, kopplare - 167
    Förbud mot försäljning av starka drycker - 170
    Frivilligt slaveri - 174
    Äktenskapsskillnad - 175
    Mannens myndighet över hustru och barn - 177
    Ungdomens uppfostran - 179
    Skolor och examina - 180
    Barnalstring - 183
    Skälen mot styrelsens ingripande i sådana fall, där individens frihet icke därigenom kränkes:
    Saken utföres ofta bättre genom enskild företagsamhet - 185
    Detta verkar uppfostrande och utvecklande på individen - 186
    Det är vådligt att onödigtvis öka regeringens makt - 187
    Erfarenheter från Ryssland - 189
    Erfarenheter från Frankrike och Amerika - 190
    Decentralisation av makten och koncentrering av kunskapen - 193

Project Runeberg, Wed Jun 29 02:06:56 2011 (runeberg) (diff) (history) (download) Next >>
http://runeberg.org/omfrihet/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free