Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmän skildring af Lapparnes lefnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH KKOGS-LAPPAHNK. 45
med silfverprydnader än Fjäll-lappen". (Af Lule ocli Tornio
Fjälllappar begagnas nu mera knapt några sådana silfverbälten eller andra
silfverprydnader, ehuru de äldre ännu förvara sådana.) "Men hans
kläder sitta nätt på kroppen samt äro snygga och rena. Han har också
v’inligen mindre talrik renhjord än den andre, men deremot mera
lösören, hvaribland koppar är den hufvudsakligaste artikeln: en
Skogslapp har ofta en hel mängd kopparkittlar. På kyrkoplatsen hafva
’Skogs-lapparne egna kåtor" (så äfven Fjäll-lapparne i Arjepluog).
"De hafva der ock nödtorftigt kok-kärl och träkärl, då Fjäll-lapparnc
deremot koka hvar de komma åt i kyrkostugorna. När en af dem
lått låna en gryta att koka med och deri lagt sitt kok-kött, och en
annan sedan kommer och får se grytan på spiseln, så lägger han också
dit sitt, och så den ena efter den andra, så att grytan snart blir full",
di un begär dock alltid först oin tillåtelse. Ii. A. Widmark.) "Man måste
förundra sig huru de sedan kunna åtskilja en hvar sitt köttstycke, när
det bär åstad att taga upp och äta, men jag har dock aldrig sett något
missförstånd härvid".
"Om vintern, då Skogs-lapparne lika med Fjäll-lapparne bo i tält
(vadinals-kåtor) och Hytta ned på landet, är likväl så stor skilnad, att
när inan kommer till ett kåta-ställe, så kan man strax se, om det varit
en Fjäll- eller Skogs-lapp, som der haft sin kåta. Den förre slår upp
"ina tält, som han kommer, på snön och bryter endast ris, som ban
lägger öfver den och sedan renhudar ofvanpå. Men Skogs-lappen skottar
’"m bort snön från marken, der han ämnar slå upp tältet, väljer lokal
med mera omtanka och breder ut mera ris på marken". (Det förra
"Sttet att gå till väga är belt enkelt omöjligt. Biden skulle smälta en
Krop i snön till 4—5 fots djup, full af vatten, och någon värme skulle
icke meddelas till menniskorna i kåtan etc.!)
I dessa P. Læstadii teckningar hafva vi, trots deras öfverdrift i
många fall och deras partiskhet för Skogs-lappame, en allmän och i
hufvudsak trogen öfverblick af dc olika svenska Lapparnes lif, sådant
det visat sig för den intelligente och flerårige betraktaren. Skildringen
gäller visserligen företrädesvis Pite Lappar, befolkningen i Arjepluog
och Arvidsjaur, och denna till och med i en förfluten tid. Men naturen
bestämmer öfver allt den vilda eller halfvilda menniskans lif — hon
är sig temligen lik öfver allt under samma yttre förhållanden — och
lapparne ändra först mycket långsamt seder under civilisationens tvång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
