- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
203

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Psykiska och sociala egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

huru barnen föras i dem. 203

komsen i allmänhet större än han behöfde vara för en nyföding. För
att skydda barnets hufvud, har komsen å öfre ändan ett hvalf, i hvars
framkant hängas några glasperlor, ringar eller annat grannt skrammel
åt barnet att leka och förströ sig med. Fordom brukade man vid
gossens komse binda båge, spjut och pilar en miniature, vid flickans
vingar, fötter och näbb af snöripa, hvilket skulle beteckna i förra fallet
skicklighet i jagtvapnens bruk, i senare att flickan skulle blifva "renlig,
behändig och snäll som ripan" (Rehn, kap. 13). Från detta hvalf
bre-des en duk öfver barnets ansigte, då det är ute i fria luften. Vid
sidorna är fästadt, liksom en fotsack, ett renkalfskinn, hvilket vid bärning
tillsnöres med band, som gå genom skinn-öglor i sidorna af den eljest
öppna komsen. I dennes botten lägges björnmossa (Linné) eller röd,
len mossa, hvilken ombytes hvar gång barnet upptages (Rehn), eller
ock renhår (Fjellner).

När barnet är nedlagdt i en sådan komse, är det icke blott lätt
att handtera, utaij kan ock lemnas utan fruktan att det skall skadas.
"Man ser stundom mödrarna, när de i ett eller annat ärende gå bort,
sticka komsen på ändan i den djupa snön, och barnet ligger eller
rättare står inne i denna utan ringaste fara". Komsen måste då hafva
en annan form än den jag sett ocli afbildat, vara spetsig ned till.

I komsen är fästad en rem mellan bägge ändarna, i hvilken rein,
kastad öfver skuldrorna, modren på vandringar bär barnet ; i denna upp
hänges det äfven inne i kåtan, liksom ute på marken å en trädgren,
när modren har annat att göra än att pyssla 0111 det; det är då i
säkerhet och vaggas äfven när det blåser. Di-barnen medföras nästan
alltid af mödrarna under deras sysslor ocli färder, till marknader,
kyrkan o. s. v.; inga grannar finnas, till hvilka barnen kunna lemnas, och
afstånden äro öfver allt så stora att barnens vård och näring eljest
skulle vara omöjlig.

På resor föras små barn i komsen af hustrurna, 0111 sommaren pä
myggen, om vintern i deras slädar; "när det gråter häftigt, stannar hon
med sin dragare, lägger sig, hur häftigt än snön yr och huru stark
kölden än är, ned på knä på bara snön vid sidan af släden, lutar sig
öfver barnet och räcker det i denna ställning bröstet att dia" (Leem,
»id. 172, likså Graan sid. 28). När barnen äro större ned packas och
fast snöras de i slädar för sig sjelfva, och är det vid åkningen icke
ovanligt att de tumla betydligt om i snödrifvorna; det beror då på fastsnö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free