- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
302

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

302 bostad och omgifningar;

stängerne, aule-muora tvärträdet för grytkedjan; repen, reppen eller
repten (finskt) rökhålet, perjes dess täckelse; lånta kåt-tyget, uks eller
uksek, juks dörren, luido rummet der in vid, ragno väggen och såg ge
rummet der vid i kåtans inre, o. s. v. i mängd. Äfvenså äro namnen
på de vid kåtan befintliga hus och ställningar till största delen lapska:
aleli eller pihl stänger, tuorg risbeläggningen (golfvet) i kåtan, och
sxiogner gren-träd att upphänga saker för skydd mot hundar, aite,
luove, luopte, njalla och puegga: olika former af förvaringsanstalter och
visthus.

Bland anförda ord böra ett par närmare omtalas. Luove eller luopte
äro säkerligen icke lapska, utan sannolikt härledda af de gamla svenska
orden lafve och loft, då äfven lo/tit ocli laptet., lyfta, ingått i språket.

I ordet käte möta vi åter ett sådant allmänt genom gående
europeiskt ord som i mjölk, och jag måste antaga att äfven det är ett
lån, men gjordt under ganska gammal tid (troligen af forn-nord. kot,
hydda); ordet är nu mera föråldradt inom de flesta språk och återfinnes
blott i förändrad mening, t. ex. engelska cot, cottage, svenska koja.
Då nu ordet kåte utan tvifvel är nordiskt och då heima, heimel
härledes af forn-nordiska heimr eller må hända got. Jiaims (liksom aimo,
evighet, hvarom mera längre fram), huona*) med samma betydelse
påminner om hem eller närmast om "home", samt sidho hem och sid,
sita by, är det forn-nord. seta = "sittande, samling af folk som håller
till på ett ställe" (Fritzner), så torde väl intet tvifvel finnas att Lappen
före beröringen med sina nordiska grannar saknat egentlig bostad och
hållit till i naturliga skrymslor, riskojor eller dylikt. — Ordet gamme,
som brukas för Norsk-Lapparnes bostäder, kan genom forn-nord. gamr
ledas ända bort i sanskrit; anmärkningsvärdt är dock att gama (enligt
Lex. Lapp.) betyder björn-ide **).

De vanliga, enklaste Och för Lappen oumbärliga husgeråds-sakerne
hafva lapska namn, men för allt som häntyder på kultur och
beqvämlighet, och denna icke särdeles hög, har han hemtat namnen från finskan
åtminstone, om icke från de nordiska språken. Såsom exempel må
några af de senare anföras: arkö skrin (got.?), ären = forn-nord. ar inn,

*) Huona är finskt, enligt Ahlqvist (sid. 9G). Han omtalar ock (efter Stockfleth) ordet
savgne, finska sauna, honing i jordhåla, modernt badstuga; härledes af savu, rök.

**) Ahlqvist antager rent ut, att forn-nord. ordet gamr uppstått frtln lapska gama, finsk»
kanimio. Thomsen härleder ordet kammio frän forn-nord. skemma, ursprungligen shammjo.
Docti viri dissentiuut!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free