Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minstone uppvisa 6ambandet mellan båda eller, då språket ej
kan vara ett sjelfständigt väsende, den sida hos menniskan,
genom hvilken hon är talande eller eger förmågan af ett
objektivt språk. Detta insåg först Plato. Han kan derföre
likaväl kallas språkiilosofiens fader, som han säkert är den
anthropologiska språkåsigtens grundläggare. Han var
nemligen den förste, som insåg, att språket är något ändligt
och särskildt menskligt, utan att dock vara tillfälligt.
Såsom något icke tillfälligt borde det vara tillgängligt för
undersökning och vetenskaplig utredning; såsom något
menskligt borde det ligga inom menniskans område och ur något
af henne kändt, hennes eget väsende, kunna förklaras.
Att språkfilosofien icke förr kunde begynna, låg i
sakens natur. Den yttre verlden blir alltid förr föremål för
den menskliga forskningen än den inre. Och inom det yttre
fästes uppmärksamheten förr på det synliga än på det blott
hörbara, förr på den ofria naturen och det genom hennes
blinda krafter uppkomna än på den menskliga verksamhetens
alster. Så ock i filosofiens och språkvetenskapens
moderland, Grekland. Man hade länge forskat efter tingens
ursprung samt sökt sammanhang och reda i den synliga
naturens företeelser, innan filosofien bland sina föremål äfven
upptog menniskosjälen och hennes förmögenheter, och innan
den empiriska forskningen vände sin uppmärksamhet på
språket. Båda dessa rigtningar började först med Sofisterne.
Desse bröto genom sin skepticism med den föregående
filosofiska forskningen, som varit uteslutande realistisk; och
samma skeptiska rigtning gjorde dem i och med behofvet
af dialektisk färdighet till den empiriska språklärans förste
bearbetare. Förberedd af dem, lade Sokrates grundvalen
till en idealistisk psykologi; och väckt af deras
språkundersökningar, uttalade Plato språkfilosofiens första, ännu i dag
ovederläggliga. sanningar.
Men ehuru således någon egentlig språkfilosofi före Plato
ej fans, så hade det dock före honom icke saknats försök
att lösa en af hennes hufvudappgifter. Men alla dessa
försök måste just genom sin förtidighet sakna all positiv
betydelse för vetenskapen. Hvarje svar beror af frågan. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
