Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grammatiska analys af de fullkomligaste verkliga språk, som
finnas, men sedermera, och måhända i ännu högre grad,
den historiska och jemförande språkforskningen, detta först
i vårt århundrade uppbrutna fält för den menskliga
tankeverksamheten, det är med ett ord den empiriska
språk-forskningen, filosofien har att tacka, om hon nu vet något
mera om språkets ursprung och väsende, än hon viste på
Platos och Herders tider. Genom de angifna trenne rigt—
ningarna af den empiriska språkforskningen hafva nemligen
trenne sanningar blifvit ådagalagda, på hvilka
språkfilosofien kan bygga: att hvarje språk är ett system, att det
eger en historia, att det har en själ.
När menniskor först vände sin uppmärksamhet på
språket, så inskränkte sig säkerligen deras första iakttagelse
till det faktum, att en viss af menniskor frambragt
ljud-massa har en viss af andra menniskor begripen betydelse.
Språket är ett medel att uttrycka och meddela
förnimmelser. Men man gick längre i undersökningen af dessa ljud.
Man fann, att icke allenast hela den på en gång uttalade
ljudmassan har en viss betydelse, utan att hon kan
uppdelas i särskilda, genom sjelfva tonen såsom enheter för sig
béstämdt utmärkta ord. Och hvarje dylikt ord har sin
bestämda betydelse. Det var en realistisk, en vid abstraktion
ännu föga van tid, som först gjorde denna iakttagelse.
Nästa fråga kunde då ej blifva någon annan än efter hvad
hvarje dylikt ord betyder. Orden voro namn, och
betydelserna andliga eller kroppsliga ting. Längre hade ej den
empiriska språkiakttagelsen hunnit, då språkfilosofien redan
börjat. Hvilken vändning denna i följd deraf tog, hafva vi
ofvan sett. Det märkvärdiga var, att hon fortgick på den
en gång beträdda banan, äfven sedan den empiriska
språkforskningen redan trampat ut barnskorna.
Det kunde nemligen icke dröja länge, innan man märkte,
att icke alla ord voro »namn.» Visserligen tillhörde det
språk, hvilket var det enda, grammatikens fäder kände,
det slag af språk eller det skede i språkens utveckling, i
hvilket måhända mest af alla orden få sken af blotta
benämningar. Grekiskan är nemligen ett s. k. flekterande
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
