Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•327
»Vi komma icke fram i dag, och hur skall det då gå med
oss?» Kl. 2,30 e. m. gjorde vi den andra rasten för att
»skaffa»: ett par smörgåsar, ett glas te — och så på väg
igen. Vi hade nu Västerskär, det yttersta skäret af Åland,
i sikte långt borta vid horisonten. Ny rast kl. 3,4 5 e. ni.
Dragkarlarne visade sig trötta af det sex timmars arbetet.
Fem eller tio1 minuter är det längsta uppehåll, man kan
bestå sig; sedan infinner sig kylan, och tröttheten blifver
farlig. Vi satte oss således i gång. Min kamrat var trött.
»Komma vi inte i land snart, orkar jag ej fram», sade han.
En hemlighetsfull, vidskeplig trötthet hade öfverfallit
honom, ocli då jag försökte prata mod i honom och visade,
att vårt läge i förhållande till skäret ändrat sig, blef han
ledsen: »Tala icke vid mig, jag orkar ej tänka mer! Och
hur kan man hafva något annat intresse än att komma i
land!» — Det var ett par långa timmar i skymningen, innan
vi nådde Västerskärs udde. Vid skäret voro ismassorna
upptornade på hvarandra, och båten hade svårt att komma
fram.
Klockan 5,4 5 e. m. voro vi vid Västerskärs norra udde.
Båten drogs till den bottenfasta isen vid stranden, tömdes
på sitt innehåll och hvälfdes. Grisslehamnskarlarnes
tillhörigheter lämnades under båten. Det återstod att gå fram
till lotsstationen vid Signildsskär, då isen på fjärden var
belagd med tjock snö, som gjorde det omöjligt att släpa
båten.
Det var mörkt, luften var full af små dansande isnålar,
en torr isdinima insvepte fjärden, och af land syntes icke
ett spår. Vi satte ungefärlig kurs efter en fickkompass, som
jag medfört, för att nå Signildsskär. Efter 20 minuters
marsch befunnos karlarne oense om riktningen till skäret.
Då isdimman ett ögonblick lättade upp, visade sig ett ljus
i nordlig riktning. Det sades vara Ilelliuans fyr, belägen
på ett par engelska mils afstånd. Då ingen var säker att
hitta till Signildsskär och dess stugor och vi fruktade att
gå vilse och komma ut i hafvet, beslöto vi att sätta kurs
på fyren. I metersdjup snö, som hvarken bar eller brast,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
