Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den senaste tidens rättstavningsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidsträcktare kretsar vid de en gång så fruktade, nu nästan
förbisedda ortografiska nyheterna. Så vidt jag vet, har rörelsen
understödt af alla lärare i nordiska språk vid de svenska
högskolorna; och den främste målsmannen för vårt språks
vetenskapliga intressen i Finnland, professor Freudenthal, har där genom
en egen, efter de Hazeliska grundsatserna utarbetad
rättstavningslära kraftigt främjat reformrörelsen. I Stockholms högre skolor
införes nu också efter beslut af stadens Läraresällskap en
ortografi, som ganska mycket närmar sig till den Hazeliska.
Den som har ögonen öppna, om ock blott till hälften, kan
ej undgå att märka — det må nu vara med glädje eller med
beklagande — att segern oförtydbart vändt sig åt det Nordiska
Rättstavningsmötets sida. När snart ett nytt århundrade randas,
skall ett e i hjälte, ett q i kvist med säkerhet af det uppväxande
släktet räknas som en nära nog föråldrad beteckning, jämförlig
med hvad ett ph i filolog, ett c i rektor är för oss.
Med året 1885 har emellertid den ortografiska frågan ånyo
inträdt i ett afgörande stadium, och krisen synes nu skola bli
mycket skarpare än förra gången. Det är icke nu såsom 1869
från skandinaviska sympatier som rörelsen utgår. Å ena sidan
den vetenskapliga granskningen af vårt språks ljudbyggnad, å
andra sidan skolornas anspråk på konsekvens och enkelhet i
ljudbeteckningen ha väsentligen bildat utgångspunkterna för de
nya uppslagen.
Vetenskapen om språkljuden har under de senaste åren hos
oss företett en rik blomstring, jämförelsevis kanske rikare än i
något annat land. Vi påminna oss de värdefulla, delvis högst
betydande skrifter på detta fält, som offentliggjorts af Aurén,
Kock, Leffler, Lundell, Noreen, Svahn m. fl. Till denna
vackra literatur slöt sig nu under 1885 det af Lyttkens och
Wulff utgifna stora arbetet Svenska språkets ljudlära och
beteckningslära, i hvilket de hithörande frågorna erhöllo en ny och
sammanfattande behandling. Författare-kombinationen måste
anses lyckligt afpassad efter den uppgift, som förelåg vid det
sistnämnda arbetet: den ene naturforskare och den andre
språkman, den ene folkskoleinspektör och den andre
universitetslärare. Såsom resultat af samarbetet har också framgått en bok,
hvilken genom rikhaltigheten af sina iakttagelser om de svenska
språkljuden och genom sina omfattande, jämväl för grammatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
