Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Ytterligare om miss Ofelias erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
obestämd vördnad för Gud, såsom obestridligt de bögre
klassernas öfverhufvud.»
»Min far hade i tjenst omkriug femhundra negrer. Han
var sjelf en sträng, driftig, punktlig affärsman; allt arbete
skulle utföras systematiskt, och någon rubbning i den
fast-stälda ordningen fick aldrig ega rum. Nåväl, tar du nu
med i räkningen, att allt detta skulle utföras af en hop
lättjefulla, sladdrande, tafatta arbetare, som under sin
uppväxt aldrig haft anledning att lära sig något, om ej buru
de lättast skulle kunna skolka, som man kallar det i
Ver-mont, så torde du lätt förstå, att det på hans plantage måste
inträffa en hel mängd händelser, som skulle väcka fasa och
förbittring hos ett så ömtåligt barn, som jag var.»
»Lägg härtill, att ban hade en tillsyningsman, en stor,
lång, mager, muskelstark kringstrykare från Vermont —
om förlåtelse, kusin! — som blifvit ordentligt skolad i hårdhet
och råhet och, sedan ban förklarats fullärd och mogen,
sattes i tjenstutöfning. Hvarken min mor eller jag kunde
lida houom, hvaremot han vann min fars fulla förtroende
och i sjelfva verket blef fullständigt enväldig förvaltare på
platsen.»
»Jag var den tiden ännu en liten gosse, men liyste
redan då samma kärlek och intresse för menskliga varelser
och förhållanden, som följt mig till denna dag — ett slags
lidelse för studiet af menskligheten, under hvilken skepnad
jag än mötte den. Man fann mig ofta i negerhyddorna
och bland fältarbetarne, hos hvilka jag naturligtvis var
allmänt omtyckt och hyllad; alla slags klagomål och bekymmer
hviskades mig i örat, och jag omtalade allt för min moder,
och vi bildade på tu man hand ett slags komité för
godt-görande af orättvisor och afhjelpande af bekymmer. Vi
höllo tillbaka och förhindrade åtskillig grymhet och
lyckönskade oss att kunna göra ganska mycket godt, tills,
såsom det plägar hända, mitt nit gick för långt. Stubbs,
förvaltaren, klagade hos .min far, att han ej mer hade händer
med arbetarne och måste afsäga sig sin plats. Min far var
en tillgifven och medgörlig make, men derjemte en man
som orubbligt höll fast vid hvad ban ansåg nödvändigt;
derför stälde han sig ock nu fast som en klippa mellan oss
och arbetarne och sade min mor i ett språk, som, ehuru
aktningsfullt och fogligt, dock var fullkomligt begripligt och
afgörande, att hon var obestridd herskarinna ibland
hus-tjenarne, men att han ej kunde tillåta någon hennes
inblandning i fråga om arbetarne. Han aktade och vördade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
