Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Ytterligare om miss Ofelias erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
»Han är lika beroende af sin arbetsgifvares vilja, som
om han vore såld till honom», svarade S:t Clare.
»Slaf-egaren kan visserligen piska ihjel sin rymde och ertappade
slaf, men kapitalisten kan svälta ihjel sin. Och hvad
familjens betryggande angår, torde det vara svårt att afgöra,
hvilketdera är värst, att se sina barn sålda, eller att se
dem svälta ihjel i hemmet.»
»Men man styrker ej rättmätigheten af slafveriet
derigenom, att man bevisar, att det ej är sämre än andra
dåliga ting.»
»Jag ger ej heller ut det för något försvar; och jag
medger dessutom, att vårt sätt att kränka menniskorätten
är vida djerfvare och påtagligare. Att verklipen köpa en
menniska på samma sätt som en häst — hvarvid man
undersöker hans tänder, böjer på hans lemmar, pröfvar
huru han går, och slutligen lägger upp betalningen för
honom — och så att hafva handelsmän, uppfödare,
uppköpare och mäklare för menskliga kroppar och själar —,
allt detta ställer saken inför den civiliserade verldens ögon
i bjärtare ljus, fastän förhållandet i båda fallen är
väsentligen detsamma, det vill rätt och slätt säga, att man slår
under sig en hop menskliga varelser till sin nytta och
fördel, utan hänsyn till hvad de undertryckta kunna tänka
och känna.»
»Jag har aldrig sett saken i detta ljus», sade miss Ofelia.
»Nåväl, jag har sett något af England och haft tillfälle
att iakttaga ett och annat af de lägre klassernas ställning
der, och jag tror ej man kan bestrida riktigheten af Alfreds
påstående, att hans slafvar ha det bättre än en stor del af
Englands befolkning. Du bör nämligen ej af hvad jag sagt
draga den slutsatsen, att Alfred måste vara livad man kallar
en hård master, ty det är han ej. Han är despotisk och
utan skonsamhet vid hvarje olydnad, och om någon slaf
sätter sig mot honom, skulle ban med lika godt samvete
skjuta ned honom, som om han vore en råbock. Men i
allmänhet sätter han ett slags ära uti, att hans slafvar
hållas väl och känna sig så belåtua som möjligt.»
»Då jag var i bolag med honom, yrkade jag på, att
ban skulle göra något för slafvarnes undervisning, och för
att göra mig till viljes anstälde han en predikant och lät
dem få religionsundervisning på söndagarne, ehuru jag tror
ban tänkte inom sig, att det kunnat vara ungefär lika så
godt att anställa en predikant för sina hästar och hundar.
Och säkert är att då en menniska ända från sin första barn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
