- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : Skildringar från negerslafvarnes lif i Amerikas Förenta Stater /
319

(1892) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Henrique

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

319

ej elak emot honom. Jag ger honom då och då en slant,
och du ser ju, han är väl klädd. I det hela tror jag Dodo
har det rätt bra.»

»Skulle du tycka, du hade det rätt bra, om du ej hade
hos dig en enda varelse i verlden, som hölle af dig?»

»Jag? Nej, naturligtvis icke.»

»Men nu har du ju skilt Dodo från alla vänner han
haft, och han har ingen enda, som håller af honom; ingen
kan ju känna sig lycklig på detta sätt.»

»Men det kan jag ju ej hjelpa, så vidt jag vet. Jag
kan ej skaffa honom igen hans mor, och icke kan jag väl
älska honom, och ingen annan kan det väl heller.»

»Hvarför kan du ej?» sade Eva.

»Älska Dodo? Nej, Eva, det skulle du väl ej vilja t
Jag kan tycka om honom rätt bra, men man älskar ej sina
tjenare.»

»Jo, jag gör det verkligen.»

»Så lustigt!»

»Säger ej bibeln, att vi skola älska alla menniskor?»

»Åh, bibeln! Jo, säkert; den säger nog mycket dylikt,
men ingen tänker väl på att göra derefter; — det vet du
nog, Eva.»

Eva svarade ej strax; hon satt några ögonblick
tankfull och såg på honom. Till slut sade hon:

»Käre kusin, älska i alla fall stackars Dodo och var
vänlig mot honom, för min skull.»

»Jag skulle kunna älska hvad som helst för din skull,
bästa kusin; ty du är verkligen, tror jag, den älskligaste
varelse, jag sett!» Henrique sade detta allvarligt, och en
djup rodnad utbredde sig öfver hans vackra ansigte. Eva
hörde med fullkomligt lugn hans ord och sade blott, utan
att ändra ansigtsuttryck: »Jag är glad, att du tycker så,
käre Henriquel Jag hoppas, du ej glömmer det.»

Middagsklockan afbröt här samtalet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltom/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free