- Project Runeberg -  Samlade skrifter av Olavus Petri /
Orsack hwar före Messan böör wara på thet tungomål som then menighe man forstondelighit är 1531

(1914-1917) [MARC] Author: Olaus Petri
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Orsack hwar före Messan

böör wara på thet tungomål som then
menighe man forstondelighit är

O P
Stocholm
M.D.XXXj.

Olauus Petri til then
Christeliga läsaren

MAn hörer nw godh Christen läsare, mongestedz i landet talas om then Swenska och Euangeliska messo som j Stocholm och flerestedz her j riket vptaghen är, at hon icke skal wara Christelighen, och at icke skal wara rätt och tilbörlighit, at hon skal skee på Swensko, besynnerlegha epter thet hon haffuer nw j så mong hundradhe åår wordet hallen på latine, Så epter man nw hörer j thetta stycke wara stoor twist och twedreght vpkommen, syntes mich så got oc nytticht wara at giffua noghro saker korteliga fore som ther til draghit haffua at messan är på Swensko vptaghen, och mest for theres skul som gerna wilia haffua messona på theres eghit modhermål, och kunna doch icke så forswara henne for theres mootstondare och widderpart som ther til höffues, Ther före på thet at the skola weta hwad them swara skal som sich settia här emoot, haffuer iach nw thetta foregiffuit, ath man kunna formerkia ath then Swenska messan icke är aff så lööss grund vptaghin som somblighe meena.

Och vppå thet oss skal teste better tilfelle giffuas til at tala her om, så wilie wij först besee hwadh messa är, hwilkit wor herre Christus Jesus noogh haffuer til kenna giffuit, epter som Euangelisterne Mattheus, Marcus, Lucas och S. Paulus thet bescriffuit haffua, Så är messan (epter som man talar ther om) icke annat än en natward som S. Paulus henne kallar, ther man äter Christi lekamen j brödh och dricker hans blodh j wijn, honom til åminnelse, Och är thenne nattwarden så forfattat och beslutat j gudz ordh, at han ingalunda kan rätzligha hollen warda medh mindre at gudz ordh warda iw forkunnat och predicat ther medh, genom hwilken predican man lärer weta och besinna hwad sådana natward eller ätande och drickande haffwer inbära, Och ther före sadhe Christus sielff ath thet skulle skee honom til åminnelse, Och S. Paulus sadhe, at så offta wij äte aff thetta brödh och dricke aff thenne kalk, thå skal herrans, nemligh Jesu Christi dödh forkunnat och predicat warda For ty thenne natwardhen haffuer ena stora heemligheet medh sich, hwilken vthtryckias moste genom ordhet och predikanen, Ja thetta högwerdigha sacramentet j brödh och j wijn, är och endeels sielfft en predikan, at såsom gudz ordh warda for then skul predikat at wij skole settia ther fulla troo til, at Jesus Christus haffuer medh sin dödh och pijno gioordt fyllest for woro synder och forlijkt oss medh worom himmelska fadher, Så halle wij och thenne natwarden j thet wij äte Christi lekamen och dricke hans blodh til een jhoghkommelse eller åminnelse at så skeedt är, nemligha, at han haffuer giffuit sich j dödhen och vthgutit sitt bloodh for woro synder skul som sielffua ordhen innehalla som Christus sadhe när han thenna natward stichtade, hwilken ordh man och altijd brukar här til, the ther så lydhandes äre, När the åto, toogh Jesus brödhet, loffuade gudh, brööt och gaff läriungana och sadhe, Tagher, äter, thetta är min lekamen som for idher giffuen warder, Thet görer til min åminnelse, Sammalunda toogh han och kalken sedhan han natwardhen gioordt hade, loffuade gudh gaff them och sadhe, Dricker här aff alle, ty thetta är min blodh som är thess nyia testamentzens, hwilken vthgiffuin warder for mongom til syndernes forlatilse, J thesse ordh är thenne natuarden forfattat och besluten, genom hwilken han och aff Christo insatt och stichtat är, aff hwilket man iw noogh merkia kan, at han wil dragha til thet samma, och werka thet samma som oordhet werkar, så at såsom thet warder for then skul predikat at wij skole settia troo til thet som ordhet innehaller, Så äte wij och Christi lekamen och dricke hans blodh på thet ath wij skole settia troo til thet oss genom ordhet forkunnat och tilsagt warder, Nw kunne wij iw icke thetta så besinna, ey heller läggia thet så på hiertat som thet behöffues medh mindre wij warde genom ordhet ther vpwekte til, For ty troon kommer aff thet wij höre, som S. Paulus segher til the Romare, Ther fore moste iw thenne natwardh som man nw kallar messo haffua ordhet medh sich, Nw är gudz ordh for then skul vthgiffuit at wij skole settia ther troo til, Men skole wij settia ther troo til, så moste wij iw hörat, men skole wij kunna höra hwad här haffues for hender, så moste thet iw skee på thet måål som oss forstondelighit är, elles kunne wij thet icke höra, såsom man j scrifftenne pläghar tala om hörslen ther man icke seyes höra annat än thet man forståår, Men hwar wij thet icke kunna höra, så är thet icke j then retta brukning som thet skal wara, och kan ey heller werka til hwilkit thet vthsendt är, Ther före wil thet aff nödhenne fölia här vthaff, at så framt at messan skal wara j sinne retta brukning och werka thet werk til hwilkit hon aff Christo insatt är, så moste hon skee på thet mål som förstondelighit är,

Så lärer och S. Paulus j sin första Epistel til the Corinther j thet fiortonde Capitelet, ther han medh mong ordh talar om fremmande tungomål, och är doch thet hans beslutning, at han icke wil at noghot skal haffuas for hender j enne Christeligha forsamling vtan thet som forstondelighit är, ther forbettring kan epterfölia, Nw kan icke komma forbetring ther aff at man icke weet hwad thet är som talat warder, vtan then som talar på itt oförstondelighit tungomål, han talar j wädhred ingom til nytto medh mindre thet warder strax vthtydt epter, Och ther före sadhe Paulus sich wilia heller tala fem ordh j forsamlingenne the som forstondelighen äre, än tiyo twsende ordh j fremmande tungomål, ty han wille jw ath all ting som handlas och talas ther een Christelighen samquemd til hopa är, skulle skee them til forbettring som påhörde, For then skul moste thet och skee på thet tungomål som the ther tilhopa wore forstå kunde,

Och såsom Paulus lärde ath alt skulle wara forstondelighit som j enne Christeligha samquemd handlas skulle, så brukade han och thet samma, Ja alle the andre apostlane giorde och thet samma, Och ther före wardt them giffuit forstond j mongahanda tungomål, Ther fore när the wore när the Hebreer, hölle the Christi natward på theres mål, När the wore när the Greker hölle the honom på Grekesko, När the Chaldeer på Chaldaiske, När the Latiner på Latine, så at, såsom the inga handra folk forachtade, så forachtade the ey heller noghro handa tungomål, Nw moste man iw bekenna at thet war rätt giordt som apostlana thet gioorde, Forachtade the intet tungomåål, så skole wij ey heller göra thet så framt wij wilie fölia theres lärdom epter och wara Christne menniskior, Mädhan thet war nw apostlomen rätt halla Christi natwardh på Hebreisko, Chaldaisko, Grekesko, Latine och annor tungomåål som folken forstå kunde ther the predicade fore, Hwij skulle thå wort Swenska måål wara så förachtelighit at man icke skulle måå göra thet på swensko? Wij Swenske höre och gudhi til så wel som annat folk, och thet måål wij haffue thet haffuer gudh giffuit oss, så wel som han haffuer giffuet the Hebreer, Greker och Latiner theras tungomåål, Thet är intet anseende til personerne for gudhi, Han förachtar icke mera oss Swenska än annor folk, ey förachtar han heller meera wort tungomåål än annor tungomåål, vtan såsom han wil haffua allahanda folk til sin kundskap och til then ewigha salighetena, så wil han och ath hans helga ordh skola j allahanda tungomål vthropat och predicat warda, Och epter thet at gudh kenner oss Swenska ther godh fore at wij må halla hans helga natward, äta hans helga lekamen och dricka hans helga blodh, Så kenner och han wel wordt tungomål ther gott fore at thet må warda brukat ther til, Ja j fortijden war ther intit twiffuel vthi at Christi natwardh eller messa iw motte skee j allahanda tungomål, Ther före brukade the Hebreer theres tungomål, och the Greker theres och the Latiner theres, som the alle än nw bruka hwar j sin stadh ther Christenheeten är blijffuen stondande, Ty må wij Swenske och wel haffua messo på wordt eeghit modhermål,

Och är thenne dyrbare natwarden for then skul aff Christo insatter och stichtader at han skal tiena oss til godho, så ath wor troo skal ther få een styrkelse vthaff, Nw kan man fögho tröst haffua här aff medh mindre wij höre noghot thet som trösteligit är, och wete huad här for hender är, Men sådant kunne wij icke höra eller weta medh mindre thet skeer på thet tungomål som forstondelighit är som före sagdt är, Så moste man och bekenna at j Christi natward warda brukat the trösteligesta ordh som j hela Euangelio beslutes kunna, Ja thet är rätta Euangelium j enne summo, Ty här segher Christus sich giffua sin lekamen vth for oss, och vtgiwta sin blodh for woro skul, Hwarest kan nw man tröstelighare ordh få, Ther före bör them iw så vthseyas at wij kunne få ther någhon tröst vthaff, och thet skeer när ordhen äre forstondelighen, Jngalunda skal man heller then mening haffua at Christus wille at sådana dråpelig ordh skole talas j wädhret forgeffues, såsom thå skeer när the icke äre forstondelighen, vtan såsom ordhen äre tröstelighen och hugnelighen, så wil han och at the skola warda clarligha och forstondeligha vthsagdt, elles fölier ther ingen nytta medh,

Och epter thet at j messone warder oss retta hoffuudstycket aff Euangelio foregiffuit ther all wor tröst oc saligheet påhenger, Therfore är thet fast oredelighit (när man thet elles besinnar) at sådana dråpeligh ting skola forhandlas på itt fremande tungomål, och gå oss så förbij vtan nytto och gagn, Så moste man och thet bekenna at Messan skeer icke aleenast för hans skuld som henne haller, vtan och för theres skuld som stå om kring och höra ther vppå, ja, Messan skeer mest for theres skul, Therfore moste hon skee på thet mål som them är forstondeligit, elles haffua the icke thet gagn ther aff som them borde,

Teslikis läsas och j Messone monga almenneligha böner, epter som j een long brukning warit haffuer, huilka böner man pleghar kalla Collecter, Samma Collecter eller allmenneliga böner lääs presten icke aleenest for sina skuld, vtan iemwell på alles theres wegna som ther om kring stå, så at then bön han lääs, är alles theres bön, j huilken bön the samtyckia skole, stadfesta henne och seya ther Amen til, Huar nw sådana böner skee på itt fremande mål, thå kunna the som om kring stå icke samtyckia j samma bön ey heller haffua theres hierta vp till gudh med prestenom och seya ther til Amen, som bönenes retta art kreffuer, epter thet the icke weta huad bidhit warder, Ther fore moste nw sådana böner skee på forstondeligit mål, Så warda och Episteler och Euangelier läsen eller siungen j Messone, j huilka Episteler och Euangelier warder them som påhöra jw noghen merkeligh lärdom forehallen, Nw är jw thet gudz wilie at sådana lärdom skal warda annammat aff them som påhöra, Men huru kan han warda annammat när han icke vtseyes på thet mål som forstås kan, Therfore moste och thet wara forstondeligit, Siwngs och Psalmer oc andre loffsonger j Messone, them ther och bör wara på itt forstondeligit mål, så at ther kan komma forbättring aff epter S Pauli lärdom, Ty gudh som all tungomål scapat haffuer, han wil och i all tungomål loffuat och prisat warda, Och therfore wil thet fölia her aff at alt thet som j Messone handlas, thet skal wara forstondeligit, Ey är thet heller mögheligit at Christi natward eller Messan kan bliffua stondandes j sitt retta skick som hon aff Christo insatt är, medh mindre ath thet skeer på thet mål som forstondeligit är, och thet haffuer man aff then Latiniske Messan j handom rön.

Så motte thå noghor seya, Hwij haffua thå woro forfädher så stichtat, at Christi natward eller Messan skulle offuer all the land som vnder then Romerska kyrkiona lydt haffua warda hallen på Latine? Eller huij gåffuo the som her j landet först predicade Christi tro och Euangelium oss icke Messona strax på wort eeghit tungomål? The moste jw haffua hafft ther noghon merkeligh sack til, Ther suarar man så til, Christus Jesus liffwandes gudz son och hans apostlar äre the fädher ther både the som for oss warit haffua och wij j wor tijdh och the som epter oss komma, skola rätta sich epter, Nw hörde wij til forenne at Christus Jesus och hans Apostler brukade thet på forstondeligit mål, Så skulle och woro förfädher som kommo epter Apostlanes tijdh haffua giordt, For ty the hade jw plat ingen macht til at bruka thet annerledz än som Christus och hans Apostler thet brukade, Men huar thet icke hade warit lofligit at wij Swenske skulle haffua Messona på wort modhermål, Huij haffuer thet thå warit the Latiner och Greker lofligit? Huar nw intit folk skulle haffua Messona på sitt eeghit modhermål, thå skulle ey heller the Greker och Latiner haffua henne på sitt modhermål, Men epter thet haffuer altijdh warit och än nw är them lofligit, så är thet samma well oss lofligit.

Huar och noger wille än ytterligare stå ther vppå och seya at woro forfädher haffua well hafft ther skääl til at Messan skulle bliffua på Latine, Thå swarar man ther så til, at woro forfädher kunde aldrig haffua så stor skääl for sich at Christi insettielse och Apostlanes brukning är jw mera achtandes, S. Paulus sade at thet j enne Christelige samquemd forhandlas skulle, thet skulle wara forstondeligit så at ther kunde komma forbättring vtaff, sådana förwandla hade woro forfädher ingen befalning vppå, ty at them war macht giffuin til at vpbyggia och forbättra och icke til at nidherslå, som S. Paulus segher, Nw haffuer jw Christus så insatt thenne dyrbare natwarden at han skulle altijdh wara til forbättring, och så brukade och Apostlane honom på itt forstondeligit mål, Men göra ena sådana förwandling j Christi natward at han icke skal skee på thet tungomål som huar man som påhörer forstondeligit är, thet är jw nidherslå then forbättring som aff Messone komma skulle, Och ther haffuer platt ingen menniskia macht eller befalning vppå, Och therfore haffua woro forfädher som messona stichtade när oss på Latin icke så well betänkt sich j thetta ärende som behooff hade giordz, som man och j mong annor stycke openbarligha seer theres bräck, Så kan man och well j thet nästa besinna huru thet haffuer tilgått, For ty epter thet at the som haffua först predicat Christi Euangelium j Engeland, Tydzland, Swerige Norghe och Danmarck och annor land som vnder then Romerske kyrkiona lydt haffua, the haffua sielffue hallit Christi natward eller messo på thet Latiniske tungomålet, Så haffua the och latit thet bliffua när them ther the haffua predicad på samma tungomål som the thet sielffue hade, Kan henda at them syntes the andra tungomålen wara groff oc oskickelighen til sådan sätt sånger och noter som the bruka plegade aff en gammal sidwane j thet Latiniske tungomålet, och therfore läte the bliffua som the thet sielffue lärdt hade, icke j then mening (som wel troendes är) at thet skulle så bliffua stondandes, vtan til thess lärdomen motte wexa til j hwart land som medh tijdhen kunde wenda thet aff Latinen på theras eghet mål, och ther haffuer sedhan icke warit acht vppå giffuen at så hade mått skeedt, vtan aff försumelse är vpkommen then mening at thet böör så wara, och haffuer hwar och en sedhan så welet hallat såsom han fan thet for sich, giffuandes forfädrane och sedwenionne mera macht än man giffua skulle, hwilket och mykit ther aff kommet är at gudz ordh icke haffua warit j theras rätta brukning, Men nw epter thet gudh haffuer giffuit nådhena at hans ordh äre kommen j liwset igen, och man haffuer rätt lärdt besinna thetta ärende, så moste man och taghat j sina rätta brukning jgen.

Motte åter någhor seya, Skulle the som nw äre wara wisare än the som for oss warit haffua the ther messona haffua hallet på latine? Thet haffuer iw warit så wijst folk förra som the kunna wara som nw äre, Ther swaras til, Christus Jesus som thenna natwarden haffuer stichtat til forbettring, han är wisare än alla menniskior, honom skola alla fölia epter, och hwar och en skal göra rekenskap for sich sielff på then ytterste daghen huru han honom epterfolgt haffuer, Woro forfädher swara intit for oss, wij icke heller for them, Ey warde wij heller tilsporde om wij haffue folgdt woro forfädher epter, vtan om wij haffwe folgdt Christum epter, Ey kunne wij heller forswara oss ther medh at woro forfädher icke haffua hallet Christi natward som han borde hollen warda, vtan ther skole wij swara til om wij icke haffue sielffue folgdt hans befalning epter, Här skal hwar swara for sich, Men ther så seyes at thet haffuer warit så wijst folk som nw, segher man så til, At ee huru wijse the haffua warit, så seer man doch oppenbarligha at the j mong stycke haffwa förseedt sich, Och må man wel så seya, Thet haffuer warit så oforstondigt folk til forenne som thet kan nw wara, Och epter thet gudh haffuer nw giffuit oss thet forstond at wij wete hwad som rätt är, så skole wij och göra ther epter, wij skole ey göra ther orätt som wij wete rätt,

Plägha och monge seya, Man skal messa på Latine, epter thet är nw aff een long brukning så kommet j sedhwana, Ther swaras så til, Wij skole tilsee hwadh rätt är, och icke hwadh want är, Om sedwenian är rätt så skole wij fölia henne epter, annars icke, besynnerligha j sådana dråpeligha saker, Christus är then wij skole epterfölia och icke sedhwanan, Ey skole wij heller for then skul läta then rätta messones brukning blijffwa til baka, ath hon j en long tijdh haffuer annerleedes wordet brukat, Then ther rätt weet han är for gudhi plichtigh at göra rätt, Thet är iw nogh at then gör orett som icke better weet, och ther the kasta oss sedhweniona före ther setie wij them Christum och hans apostlar emoot jgen, the äre iw oss en fastare grund än sedhwenian är,

Så motte åter nogher seya, Huru är thet thå om then Latineska messona, är hon thå icke rätt? Swar, Then Latineska messan är så godh som then andra när hon j sin rätta brukning och halles for them som Latine forstå, For ty messan kan icke wara j sinne rätta brukning medh mindre hon skeer til forbettring, och thet kan icke skee vtan ther hon är forstondelighen, Thet är icke nogh at man hörer röstena ther presten läss eller siunger, man moste och weta hwad han segher, eller folier ther ingen forbättring vthaff, Jtt oskälighit diwr kan och höra pipor och harpor, men thet kan intit danssa ther epter, ty thet forstår intet hwad som pipat eller harpat warder, Så kan man icke heller tagha then frucht aff messone som man skulle när hon är på främmande tungomål, Man moste iw thet bekenna at messan skeer medh större frucht nytto och gagn när oss Swenska på wordt eeghit modhermåål thet wij forstå, än på Latine som wij intit forstå, Ther före är thet och nw wel tijdh at wij Swenske som gudz ordh rätt fattat och begripit haffue, at wij och läre halla Christi natward eller messo j sinne rätta brukning så at ther kunde komma frucht vthaff,

Hwar nw noghor wille kasta oss thet fore at thet skulle warda först beslutat j itt almennelighit Concilio, at huart land skulle haffua messona på sitt eghit tungomål, Ther swarar man så til at thet wore wel tilbörlighit at alla biscopar och kyrkiones formen Ja at all heela werlden fölle in til gudz ordh och rättadhe sich ther epter, Men epter thet ath man seer thet icke så skee, vtan heller ath the som snarast skulle falla ther til på theras embetes wegna, the falla nw ther mest emoot, kan man icke mykit gott formodha sich aff theras Concilier, Ey görss oss heller thet behoof, Wij haffue gudz ordh for oss, ther wij skole rätta oss epter, icke skole wij for then skul lata then rätta messones brukning til baka, at en stoor deel aff them som wilia heta kyrkiones formen icke weta hennes rätta brukning, Ty thet är oppenbart nogh at the som stå ther emoot at messan icke skal skee på Swensko, at the icke weta hwad messa är, och j hwad acht hon hallas skal, Och ther the seya at thet ståår icke oss til görandes at tagha messona vp på Swensko, Ther sware wij them så til jgen, at thet ståår icke noghon menniskio til görandes at hon skulle forbiwdha oss halla messona på wort eghet modermåål, epter thet hon är stichtat til forbettring, Ey haffue wij heller taghit vp then Swenska messen epter wort eeghit sinne, vtan epter gudz ordz befalning, Fulmachten står j gudz ordh, hwilken wij haffue på woro sidho, och ther fore ståår thet wel oss til görandes som wij och giordt haffue,

Plägha och sombelige aff en grooffheet och en oforstondigheet seya, Skal messan skee på Swensko, så lärer hwar man messa, och så skal thet komma ther til at the skola messa j öölstughunne, Thet moste iw wara aff en stoor plumpachtigheet at man tagher sich sådana fara före, For ty intet hade Christus och apostlanar then faran, the ther brukade forstondelighet måål ther til, Ey haffua heller the Latiner eller the Greker hafft then faran som haffua hallet messona på theras eghit modhermåål alt in til thenne dagh, Nw funnes iw så wel löösachtigh folk jbland the Latiner och greker, som j bland the Suenska, likawel haffua the icke latit aff halla messona på theres eghet modermål, Och hwar wij icke skulle messa for then skul på Swensko at hwar man icke skulle lärat, så skulle wij icke heller predika på Swensko, ty at Christi natward skeer oss så wel til lärdom som predikanen, Ja for then skul predicar man och haller Christi natwardh eller messo at alle skola lära ther noghot gott vthaff, Thet är oss allom gott att wij wete gudz wilia och kunne hans ordh, Men wij skole icke alla tagha oss itt oppenbara prediko eller messo embete fore, Men hwar och så wore at en löössachtig menniskia wille misbruka gudz ordh och Christi natwardh antingen j ölstughu eller annerstedz, thet kunne wij icke bettra, then thet gör han fåår sin lön, Doch skole the godhe som Christi ordh och natuardh wilia bruka sich til saligheet icke niwta the onda ondt ååt, Thet wore iw icke rätt at then godhe skulle icke få gudz ordh och Christi lekamen for then skuld at then onde misbrukade thet, Och såsom thet är illa gioordt sådana misbruka, så är thet illa giordt at man förtagher them thet som sådana rätt bruka wilia, Ther före är thet aff en gansska löss grund sagdt, ath om messan skulle skee på Swensko så skulle hwar man lära henne, Ja läre man frij, Jach haffuer iw ingen skadha ther aff at en annar weet och kan noghot gott så wel som iach, Doch kan man wel tenkia hwad sombliga naggar, Ty om thet kommer ther til at then Swenska messan kommer på gong, så wil thet komma ther til at then Latineska messan icke wil warda så mykit achtat som hon haffuer här til dags wordet achtat, och wil och så medh komma ther til, at theras wördning som for then Latineska messone skul haffua wordet högdt achtade, wil forminskas, thet är retta hoffuudsaken hwij en part stå här så hartt emoot, Eeghen nytta gör thet, Men wee och ewigt wee warder them på then yttersta daghen, som så sökia theras eghen nytto och högha stååt medh Christi natuardh, ath the icke tilstedhia wilia at han skal komma j sina rätta brukning til thet menigha betzsta såsom Christus honom stichtat och insatt haffuer,

Teslikes plägha och somblige bära före, Hwar messan skal hallas på Swensko så kommer ther buller, rumoor, och förargilse vtaff, ty är thet bettre at lata henne til baka och fölia sidhuanan epter, Swar, Ja wee blijffuer them sådana rumoor vpueckia, thet göra the som thet befruchta at theres latineska messa skal förachtat warda, Doch wij haffue gudz ordh och Christi befalning for oss, then moste wij epterfölia så framt wij wilie wara Christne, ää hoo ther om är mera wreed heller gladh, wij skole mera fruchta gudh än menniskior, Ey kan heller noghor rumoor eller buller lenger komma än som gudh tilstedhia wil, När wij göre thet som gudh haffuer befalet, thå haffue wij gudh medh oss, och när wij haffue honom medh oss, thå görs ey behoof at fruchta menniskios buller, Ey skole wij heller annat formoodha oss, än at om wij wilie gudz wilia epterfölia, thå fåå wij iw monga mootstondare, Wij moste göra thet som rätt och for gudhi forswarlighit är, och icke achta thet at monge tagha thet til ondo, For ty hwar wij icke skulle förra epterfölia Christi befalning än at alle skulle wara ther til fridz medh, så komme wij wisseligha aldrigh ther til,

Men huar noghor wille seya som man offta hördt haffuer, at man skal predica gudz ordh och läta messona bliffua på Latin, Suaras så til, Jngen warder nödgat eller trughat til Swenska messo, ey kan heller noghor nödgas ther til, såsom ingen heller kan nödgas til gudz ordh, Onöd och otuingat moste man thetta haffua så framt thet skal göra frucht, Och såsom ingen skal nödges her til, så skal man icke heller nödga her noghon ifrå, vtan then som messona begierar på Swensko honom moste man och läta henne få på Swensko, så framt man icke wil förhalla honom thet som man honom for gudhi plichtig är, Men the som så seya at man skal predica gudz ordh och likawell halla messona på Latine, the giffua och nogh tilkenna at the icke weta til huad messan stichtat är och huad hon inbära haffuer, Wij haffue nw tilforenne hördt at predican och messan komma bådhe på itt vth, och the skola epter gudz befalning bådhen skee til forbättring, Såsom man nw icke kan predica til forbättring på Latine så kan man icke heller messa til forbättring på Latine, for them som sådant tungomål icke forstå, Ey är oss heller lofligit annerledes bruka messona än som Christi sinne och mening warit haffuer, Hans werdigha lekamen och dyrbare blodh, äre mera achtandes än at man skulle dragha them til annor brukning än som Christi eeghen befalning innehaller, Han wil at the skole brukas til forbättring och honom til åminnilse och annars icke, therfore moste thet och skee på itt forstondeligit mål.

Så motte åter någher seya, När man haffuer gudz ordh rätt och oformengt, så kan man warda salig än thå at man aldrig hade messo, Swar, Christi natuard eller messa och gudz ordh moste fölias åt, Ey skal heller messan hallas vtan predican är gongen fore, Thet står icke j noghro mennsikios macht at leggia thet nidh som Christus Jesus liffuandes gudz son stichtat och insatt haffwer, han haffuer intit skempt hafft ther medh, Thet haffuer warit hans fulla alffuar, och wiste han well at sådane natuard giordes oss behooff, elles hade han intit stichtat honom, Och wore thet honom een stor neesa at wij skulle seya honom haffua noghet thet stichtat och befalet oss göra som oss icke skulle göras behooff til wor siel saligheet, Ney icke så, Han war wijs nogh han wiste well huad oss giordes behooff eller icke, Han haffuer giffwit sich j dödhen och vtgutit sitt blodh for woro skuld, Thet haffuer jw warit een dråpeligh wellgerning som han haffuer giordt oss, huilken welgerning wij altidh skole komma j hwgh huad nytto och gagn wij haffue ther aff, For huilken welgerning oss altijd bör tacka och prisa honom, och thetta är oss storligha aff nödhenne at wij så göre, Therfore haffuer nw Christus thenne natuard insatt at oss skal skee nytta och gagn och honom sielffuom loff och prijs ther aff, ty sade han och at wij skulle göra thet honom til åminnilse, Och wille thet icke well bekomma oss at wij skulle lata thet tilbaka som han så alffuarliga insatt haffuer, Therfore såsom thet står icke oss til görandes at leggia döpilsen nider, så står oss icke heller tilgörandes at leggia messona nider, Vtan ther som man predicar gudz ordh ther moste man och haffua messo medh om elles kan noghon liten tilfelle giffues ther til, Thet är well sant at ther menniskian icke wore j sitt friya wilkor, j torn eller hectilse eller anner stedz bland heedningar eller Turcar ther hon icke kunde få tilfelle til messo, thå kunde hon licauell bliffua salig igenom gudz ordh om hon them hade, ja, hon kunde och warda saligh vtan then lekameliga döpilsen, gudh toghe thå wilian ther machten icke wore, Men ther menniskian är j sitt frij wilkor står henne ingelunde tilgörande at leggia nidh messona widh sijn siels saligheet tilgörande, For ty thet Christus haffuer oss befalet thet moste wij jw göra så framt wij wele medh honom deelachtige warda j then ewigha salighetenne, om man icke är så till sinnes at göra thet Christus befalet haffuer kan man icke seya at han retzligha tror vppå honom, for ty aff tronne fölgier kerleken til at halla oc fultgöra gudz wilia, therfore är thet falskt när man segher så slet och vtan beskeed, at man kan haffua gudz ordh och medh tronne til them bliffua saligh, thet man än aldrig hade messo, sådana ordh segher ingen rett christen emoot sin mesters Christi insätning.

Så haffuer tu nw här Christen läsare hördt for huad saker skuld man vptagit haffuer messon på wort eegit modhermål j Stocholm och noghre andre städher, och hopes mich at huar godh man som skel och redeligheet besinna kan, at han skal medh tesse skäl wara til fridz, men them som sielffue oredelige äre, them göra ingen skäl eller redeligheet fyllest, och medh them wil man j thetta stycke ingen handel haffua, Men gudh giffue oss allom itt rät forstond til at weta och effterfölia hans helga wilia j thenna motton och allo andro Amen.

Decima Maij


Project Runeberg, Sat Dec 15 22:06:07 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/opetri/messosak.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free