Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1265
Mjöldryga—Mjölk.
1266
mask, d. v. s. larven af mjölbaggen, bör
det, om möjligt, genast upphettas till
60 grader samt därefter väl siktas från
sammanbakade klumpar, hvarjämte
förvaringskärlen måste ytterst noga
rengöras.
Vid köp af mjöl bör man noga
undersöka färgen. Ett godt tecken är, om
denna är hvit med anstrykning af gult.
Mjöl däremot,* som är bländhvitt med
dragning åt blått eller har svarta
fläckar, är af dålig beskaffenhet. För att
undersöka mjölets klibbighet, fuktar och
knådar man litet mjöl mellan fingrarna;
blir det då spänstigt, är det godt, men
om det åter blir mjukt och klibbigt, är
det dåligt. Till sist bör man taga litet
mjöl i handen och krama det. Ett godt
mjöl bör då bibehålla den genom
pressningen erhållna formen. Om mjölet
består dessa prof, kan det med trygghet
köpas.
Mjöldryga (se Dragsjuka och
Förgiftning.)
Mjölk. Ett af våra viktigaste och
oumbärligaste födoämnen är mjölken,
som i sig förenar nästan alla för
människan erforderliga näringsämnen. Sedd
genom mikroskop består mjölken af dels
små runda »mjölkkulor», bestående af
fett och hvilka gifva mjölken dess hvita
färg, och dels en klar vätska, i hvilken
mjölkkulorna äro fint uppslammade.
Denna vätska är sammansatt af vatten,
ostämne (kasein), ägghvita, mjölksocker
och salter. Mjölken från människan och
från de olika djurarterna skiljer sig
ganska mycket sinsemellan i afseende
på beskaffenhet och sammansättning.
Så skiljer sig exempelvis komjölk från
kvinnomjölk ej blott genom en större
ägghvitehalt utan äfven därigenom att
ostämnet i komjölken under magsaftens
inflytande löpnar till klumpar, medan
däremot ostämnet i kvinnomjölken
bildar luckra flockar, af hvilken anledning
80 — Fröléens Rådgifvare.
också komjölk är för späda barn mycket
hårdsmältare än kvinnomjölk.
Mjölkens näringsvärde beror
naturligtvis på mängden och beskaffenheten
af dess beståndsdelar, bland hvilka
fettet och ägghviteämnena med ostämnet
äro de förnämsta. Halten af dessa
ämnen kan växla rätt mycket ej blott hos
olika djur utan äfven på olika tider.
Sålunda är aftonmjölken mycket fetare
än morgonmjölken, liksom
sommarmjölken är fetare än vintermjölken. Ju
rikligare mjölkafsöndringen är desto större
är halten af ostämne och socker, men
desto mindre fetthalten. Skummad
mjölk är visserligen beröfvad större
delen af sitt fett, men saknar därför
ingalunda näringsvärde, enär alla
ägghviteämnena och det såsom näringsmedel
synnerligen värdefulla ostämnet finnas
kvar. Det är således fullkomligt
felaktigt att tro, att skummjölk ej är
närande, ja, till och med separerad mjölk har
ett gifvet näringsvärde, ehuru
frånvaron af fett gör den mindre smaklig än
oskummad mjölk. Hvad som gäller om
skummjölk gäller äfven om kärnmjölk,
hvilken senare dessutom för de flesta är
mycket smaklig och äfven lättsmält.
Mjölk kan liksom de flesta andra
födoämnen förfalskas, dock torde detta
förekomma mindre nu, sedan skärpta
lagbestämmelser mot
lifsmedelsförfalsk-ning gjort dylik industri rätt riskabel.
Det vanligaste 3ättet att förfalska mjölk
är att späda den med vatten. Om
mjölkens egentliga vikt, som plägar växla
mellan 1,030 och 1,033, befinnes vara
lägre än 1,029, så är mjölken misstänkt
och antingen utspädd med vatten eller
äro korna sjuka eller utfodringen
otjänlig. Ett enkelt sätt att pröfva om mjölk
är vattenblandad består i att doppa en
blank strumpsticka lodrätt ned i
mjölken och åter draga upp den. Är
mjölken oförfalskad, hänger en eller två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
