Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1833
Val.
1834
upptager partibeteckning å annat ställe
än ofvanför namnen, skall kasseras.
Upptager valsedel namn på någon, som ej
är valbar, eller framgår i afseende å
något där förekommande namn ej fullt
otvetydigt hvem, som därmed åsyftas,
eller är något namn å sedeln
öfverstru-ket, anses sådant namn som obefintligt,
d. v. s. att valsedeln gäller i öfrigt.
Finnas å valsedel flera namn än som är
medgifvet, anses de sista öfvertaliga
namnen såsom obefintliga. Lyder valsedel
å färre namn än det antal riksdagsmän,
som skall väljas, inverkar detta ej på
sedelns giltighet.
Hvarje röstande äger en röst.
Omedelbart efter slutad omröstning
verkställes pröfning af valsedlarnas giltighet
samt röstsammanräkning (se
Proportionella val och Riksdagen.) Vid valet
skall föras protokoll och för den valde
skall fullmakt utfärdas i två exemplar,
af hvilka det ena öfverlämnas åt den
valde och det andra insändes till
justi-tiedepartemente’".
Besvär öfver riksdagsmannaval till
första kammaren skola, ställda till
konungen, sist inom en månad ingifvas till
k. befallningshafvande (i Stockholm
öfverst åthållareämbetet), som utsätter och
kungör tid för förklarings aflämnande.
Vid besvären skall fogas
protokollsutdrag. Besvären afgöras af
regeringsrätten. Bätt att anföra besvär och afgifva
förklaring öfver besvär anses tillkomma
dels vederbörande valkorporationers
ledamöter, dels dem, som äga rösträtt vid
val af stadsfullmäktige eller
landstingsmän inom valkretsen, dels ock de
personer, som vid valet kommit under
omröstning.
Andra kammarens ledamöter utses
direkt af de politiskt röstberättigade (se
Rösträtt) vid de allmänna val, som
försiggå hvart tredje år i september, eller
när konungen förordnar om nya val.
ßiket är för detta ändamål indeladt i
valkretsar. I valkrets, som innefattar
flera kommuner, förrättas valet
kommunvis, därvid hvarje kommun bildar ett
valdistrikt. Kommun kan äfven, om
förhållandena så fordra, delas i två eller
flera valdistrikt. Om delar af
landsbygdskommun höra till olika valkretsar,
bildar hvarje del ett valdistrikt.
För hvarje valdistrikt på landet skall
finnas en valnämnd af ö inom distriktet
bosatta personer, af hvilka ordföranden
jämte suppleant föiordnas af k.
befallningshafvande, medan de 4 ledamöterna
jämte 2 suppleanter väljas å ordinarie
marsstämma på sätt som om
nämndemansval är stadgadt. Denna valnämnd
fungerar vid valet som valförrättare. I
stad förrättas valet af magistraten eller
magistratens deputerade.
Vid valet följes den för valdistriktet
upprättade röstlängden, som, därest den
vid vederbörlig granskning lämnats utan
anmärkning eller med anledning af
anmärkning gjorda rättelser däri blifvit
införda, skall lända till ovillkorlig
efterrättelse. Efter valet framställda
anmärkningar mot eller upptäckta
felaktigheter i röstlängden kunna alltså icke
vidare gälla som grund för valets
upphäfvande.
Kungörelse om valet skall i god tid
förut uppläsas i kyrkorna och införas i
ortstidningar. Valet skall äga rum
inför öppna dörrar. I vallokalen må ej
hållas lal eller tryckta eller skrifna
upprop tillhandahållas. Valtider äro: kl.
9 f. m.—2 e. m. samt å landet 6—8 och
i stad 5 — 9 e. m., dock med uppehåll
för den tid allmän gudstjänst eventuellt
hålles. K. befallningshafvande äger
emellertid bestämma andra tider.
I fråga om valsedlarna gälla samma
stadganden som för första-kammarval,
dock med det tillägg, att valsedel skall
innehålla tydlig uppgifc på kandidatens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
